Friköpta i blodet

För syndens skull drev Gud ut människan ur paradiset. När Johannes fick se den öppna dörren i himmelen får han också höra en ny sång. De fyra keruberna och de 24 äldste sjunger en nya sång. De är samlade i vördnad inför det slaktade Lammet och sången ljuder. De har harpor i sina händer och de har skålar fulla av rökelse.

Johannes förstår att rökelsen är de heligas böner. Där vid tronen finns bönerna som betts i Jesu namn. Bönen från en frälst människa, en människa som renad i Jesu blod är helig och upprättad inför Gud.

I den nya sången som Johannes hör prisar den himmelska skaran Lammet som med sitt blod friköpt människor åt Gud. Sången ljuder vidare och det framgår att de friköpta är präster åt vår Gud och de ska regera på jorden.

Och till slut stämmer alla in i sången och ger all ära åt Lammet och Gud. Allt skapat i himlen och på jorden och under jorden stämmer in i lovprisningen.

Dörren till himlen är alltså öppen och även de kristnas böner och suckar når fram till Gud. Något senare ser Johannes den stora vitklädda skaran som tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.

Böner som bes i Jesu namn handlar alltså om människors frälsning. Att Gud skulle gripa in och människan få nåd att sätta tro till ordet, frälsningens ord om Jesus.

Johannes hör också de vitklädda ropa med hög röst "Frälsningen tillhör vår Gud som sitter på tronen och Lammet."