Jesus har blivit min vän

"Jag har inga sorger i världen, ty Jesus har blivit min vän, och han vill mig följa på färden de dagar som återstår än. Och därför jag sjunger så lycklig och nöjd, ty barnaskap har jag och glädje och fröjd med Jesus, min Jesus, med Jesus, min Jesus, som gjort mig så lycklig och nöjd." (ss 171)

Då Jesus har blivit min vän. Vi behöver Jesus som vän. Igår noterade jag stor ilska på media över en skylt med namnet Jesus upplagd på en kyrkvägg i Kristinestad.

Den måste tas ner ropade man. Den skrämmer bort turister. Inte får man sätta skyltar på en av museiverket skyddad byggnad o.s.v. Och under natten skruvade någon ner skylten med namnet Jesus.

Naturligtvis kan man diskutera vad som väckte ilskan. Skylten var uppsatt med kyrkoherdens lov. 

Namnet Jesus delar människor. Jesus har burit våra synder fastspikad på ett kors. Men han får inte riktigt synas i offentligheten. Namnet Jesus skrämmer om än han är en vän.

Trygg med Jesus står det på tavlan som togs ner. Här i tiden passar han inte riktigt in. Världen förskjuter sin skapare.

Snart kommer han på himlen skyar. Jesus själv säger: "Då ska Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet." (Matteus 24:30)

Visst får vi vara trygga med Jesus. Vi får älska namnet Jesus. Och programmera för världen att Jesus är den enda verkliga trygghet vi har i livet och i döden.