"Hur är det då? Har vi någon fördel? Inte alls. Vi har ju redan anklagat alla, både judar och greker, för att stå under syndens välde. Som det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda.
Ingen finns som förstår, ingen som söker Gud.
Alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda.
Deras strupe är en öppen grav, sina tungor använder de till svek. De har huggormsgift bakom sina läppar.
Deras mun är full av förbannelse och bitterhet. Deras fötter är snabba till att spilla blod." (Romarbrevet 3)
Vi skulle gärna säga att dessa ord inte berör oss. Detta gäller inte för oss konservativa bibeltroende väckelsekristna.
Men Guds ord hävdar nog att vi står under syndens välde. Vi är alla fördärvade och helt beroende av Jesus Kristus.
Vi är helt beroende av Guds klara och avslöjande ord. Vi är beroende av att Gud leder genom den Helige Ande.
En vän lyfte igår fram sångens ord: "Herre, så svag och syndig måste jag vandra här, längtande efter målet, vet att du stöder, bär. Här blir jag inte bättre, i detta syndens land, ändå jag får förtröstad fortsätta vid din hand."
Är det inte ljuvliga ord? - Jesus vet att vi är svaga och syndiga. Ändå bär Jesus oss. Han bär vår svaghet och syndfullhet. Han bar den på korset.
Därför får vi vara förtröstade i Jesus Kristus. Vi får fortsätta bedjande om Jesu ledning.
När Jesus får leda är det tryggt att vandra. Då är det gott att vara kristen.
Gud är god. I Jesus Kristus möter han oss med idel godhet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar