Förtröstan

"Rab-Shake sade till dem: "Säg till Hiskia: Så säger den store kungen, Assyriens kung: Vad är det som gör dig så full av förtröstan?" (Jesaja 36:4)

Var finner vi förtröstan? Vad gör oss full av förtröstan?

En morgon i veckan då jag satte på radion ljöd sångens ord: "Det var för mig som han dog, det var för mig som han uppstod! Herre, min Gud, det är nog." 

Orden gav förtröstan. Orden ger förtröstan också idag.

Jesu verk är nog för vår förtröstan. Annat vill vi inte förtrösta på. I inkommande helgs episteltext läser vi: "Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd."

Kanske just det vittnesbördet- Det var för mig som han dog, det var för mig som han uppstod.

Visst har vi en vilja att få höra om Jesus. På Honom förtröstar vi..

"Låt mig få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord, sjung för mig sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord!"