Predikanten uppmanade oss att leva i Guds ord. Där får vi som ljusets och dagens barn ledas och bäras av ordet.
Jag minns inte allt vad predikan innehöll, men glädjen och kraften i ordet berörde mig. Jag fick känna att jag blev glad.
Jag borde ha deltagit i två viktiga möten ikväll och det kändes inte så bra att säga att tyvärr så kommer jag inte.
Visst är möten och sammanträden där vi behandlar Guds rikes saker viktiga. Men kanske det ibland är vi viktigare att vi får njuta av Guds ord.
Kanske vi allt mera behöver få samlas runt ordet och gemensamt äta av det. Där i ordet finns kraften. Där får vi vila. Där blir vi rustade.
Ja även utsända..
Vid Gudstjänsten sjöngs också en sång som fastnade i minnet: "Vilken ära att få bära Lammets segertecken där, att få sjunga med en tunga som fullkomligt frigjord är och att få som nådelön bära livets krona skön!"
Vi tackar Gud för ordet. Men vi får också tacka Gud för att han sänder ut ordets budbärare. Ja för att Gud satt ett rikligt Guds ord mitt ibland oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar