Från köksfönstret

 

Jag har just ätit morgonmål och skall ännu dricka kaffe. Igår hade vi en festmåltid och därför hade vi svängt köksbordet för att få flera sittplatser.

Därför har jag idag en annan sittplats här vid bordet. Jag ser rakt ut genom fönstret.

Jag tänker på hoppet för Evigheten. Jag tänker på Jesus som uppstått och farit upp till himlen. 

Där vid Faderns sida är han inte begränsad av tid och rum. Han har verkligen all makt i himlen och på jorden.

Från Faderns högra sida fortsätter han sitt arbete i församlingen utan att var begränsad av tid och rum.

Han som bar hela världens syndaskuld på korset och steg ner till dödsriket uppstod och for upp till himlen.

En sådan Herre får jag möta denna morgon. Här vid mitt köksbord inför Guds ord.

Ute är det grått. I himlen är det ljust. Här nere tickar klockan. I himlen är det annorlunda.

Vår plats är ännu här på jorden, men vägen till himlen är öppen.

Jesus är vägen. Han har själv nått dit upp, hem till himlen. Han är vägen dit. Han hämtar själv sitt folk. 

Han kom för att frälsa sitt folk. För att försona deras synder. Han leder sin församling. Han är Gud..