Utvald och utsänd av Herren

"Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem två och två framför sig till varje stad och plats dit han själv skulle komma."

Inkommande helgs tema är Jesu sändebud. Vi märker att det är Herren som utser och sänder ut. 

Hur gör Jesus då han inte mera är fysiskt närvarande? 

Han verkar i och genom sin församling. Hur vet vi då om en församling är Kristi församling, eller om det är en gemenskap där Jesus inte mera får vara Herre? 

Det kan ju ha gott så att en församling gått vilse eller blivit vilseledd. Man har glömt eller försummat att höra den gode Herdens röst.

Församlingen bör ha en levande relation till sin Herre. Församlingen och dess medlemmar bör veta, inse och känna att  Jesus älskar. Hans kärlek är evig och sann. Ingen har älskat som han.

Han har friköpt oss från våra synder med sitt blod. Men han har också  gjort oss till ett konungadöme, till präster åt sin Gud och Fader.

Om vi googlar på ordet präst får vi mycket information. Vi kan läsa om vem som kallar, insätter, om lön, uppgifter, ansvar och så vidare.

Men det viktiga är att vi vet vad Gud menar, vad Guds ord menar med ordet präst. Första gången vi finner ordet präst i bibeln är i Moseboken. Där möter vi Melkisedek. Han var präst åt Gud den Högste.

Namnet Melkisedek betyder "Min konung är rättfärdighet" eller "Rättfärdighetens konung".

Vad gjorde då denne Melkisedek och vem var han?

Han var kung i Salem. Och Salem betyder fridens boning. Melkisedek lät bära ut bröd och vin åt Abram. Och han var präst åt Gud den Högste.

Melkisedek välsignade Abram. Men han gav äran åt Gud åt den högste.

Han var alltså insatt av Gud. En präst är alltså insatt av Gud. Nu vet vi att Domkapitel och biskopar också utser och insätter präster. Om man där håller sig till Guds ord och låter Guds ord vara den högsta auktoriteten är också det en gudomlig ordning och gott och väl. 

Men om man sätter Guds ord åt sidan och ersätter det av människotankar är man inte mera i Guds tjänst. Gud leder nämligen genom sitt ord.

Då är det inte mera Herren som utser och sänder ut.

Men de sjuttio var både utsedda och utsända av Gud, av Jesus själv. De var Jesu sändebud. De fick sin makt och myndighet från himlen.

De var insatta i Guds rikes tjänst. De skulle gå före Jesus på hans uppdrag. Här på jorden kallade man dem inte för präster, men de var ett konungsligt prästerskap. De var Konungens sändebud som skulle vittna om att kungen kommer. 

Jesus kommer. Han har själv sänt ut oss och befallt oss att säga att han själv kommer. Att han kommer snart.

Är du redo då han kommer? Vet du att han älskar dig? Vet du att han har friköpt dig?

Han har kallat dig och kallar dig ännu. Du får vara hans. Han har förlåtit dig dina synder. Och nu kommer han också själv.

Han kommer för att hämta dig till sitt rike för han vill att du skall få vara där han är. Tror du på hans ord? Ja, du har rätt att tro!

Han kommer och han kommer ocksä en gång med molnen. Då skall alla se honom. Du får se honom redan med de trons ögon han vill ge dig.

Du får lyfta din blick. Han själv befaller dig att lyfta den. Lyft den mot himlen, mot det som är evigt och består. 

Mot det som består. 

Mot fridens boning, mot Salem, mot ett nytt Jerusalem.

Mera tilläts jag inte skriva den här morgonen. Men Guds budskap är gott. 

Du som genom tron äger Jesus har det gott. Du är på väg till himlen och i kungens tjänst. 

Budskapet är enkelt som i barnsången. "Vill du bli med? -Javisst vill vi de."

"Nu växer sådd för skördens tid och ung och gammal gläds därvid."