"När vi nu får ett rike som inte kan skakas, låt oss då vara tacksamma. På så sätt ska vi tjäna och behaga Gud med vördnad och fruktan, för vår Gud är en förtärande eld."
Orden ovan avslutar dagens läsning från Hebreerbrevet 12.
Var går Guds rikes gränser? Det vet Gud. Guds rike skakas inte, om än våldsmän förtrycker det.
Redan på Jesu tid och före fanns dessa våldsmän. I Matteus 11 läser vi Jesu ord: "Och från Johannes Döparens dagar ända till nu är himmelriket utsatt för våld, och våldsmän förtrycker det."
I Guds rike har det i alla tider funnits våldsmän som utsätter kristna för våld. Dessa våldsmän förtrycker Guds rike. De vill rycka det till sig. Även idag är de på frammarsch.
När vi läser tidningar i anknytning till den Evangelsk lutherska kyrkan i Finkand kan vi inte undgå att märka det.
I den här verkligheten lever vi. Ända får vi vara medlemmar i ett rike som inte skakar. Det rike där Jesus är Herre står stadigt i tider av förtryck, när man förtalar och baktalar, när man sätter sig över ordet eller går runt det.
I Guds rike, i det osynliga där Jesus är Herre är Guds ord normen. Där har man inte problem med Guds ord. Man håller fast vid det och tron på Jesus, även när folkvalda andliga ledare drar vidare.
Vad vill då Gud säga till dig och mig idag? Vi behöver inte vänta oss något nytt tilltal från honom som strider mot det han tidigare sagt.
Gud är inte sådan. Han har gett oss sitt ord genom profeter och apostlar, genom Herren Jesus som vandrade på Israels dammiga vägar.
Vad kan ha då säga? Håll fast vid ordet, vid tron på Jesus. Du behöver inte frukta. Fullborda din tjänst. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona..
Israels och Moses sång: " Herren är min styrka och min lovsång, han blev min frälsning.
Han är min Gud, jag vill prisa honom, min fars Gud, jag vill upphöja honom.
Herren är en stridsman, Herren är hans namn.
Faraos vagnar och här kastade han i havet, hans utvalda krigsmän dränktes i Röda havet."(2 Mos 14:15)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar