I tåredalen finns det källor skriver psalmisten. Han syftar på Bakadalen, strax utanför Jerusalem.
Om den dalen läser vi i andra Samuelboken. Det hebreiska ordet "baka" betyder gråta.
Ett Guds barn får också gråta. Under tårar får vi förtrösta på Jesus vår Herre. Även Jesus grät.
Jag har gråtit en del den här veckan. I vår gråt flyr vi till Jesus. Han bereder källor där i det tunga, där vi ser hur en kär människa måste kämpa.
Ett Guds barns tröst i Jesus bereder en frid. Källor mitt i tåredalen. Ögon öppnas. Vi ser att Gud går med.
"Här en källa rinner. Säll är den som finner källan djup och klar, gömd men uppenbar."
Sången fortsätter:
"Sjuka skall du bada, göra sorgsna glada, tills du Lammets brud klätt i strålars skrud."
Vi påminns om det kristna hoppet:
"Jesus vill jag sjunga, tills med frigjord tunga bortom graven jag får dig se en dag."
Nog är det en tröst att det finns källor i tåredalen. När vi får dricka livets vatten som Jesus ger får vi krafter för en ny dag. Jesus säger: "Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga."
Vi får lyssna till hans röst. Vi får kasta alla bekymmer, även smärtan på Honom. För han har burit dem alla..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar