Sångens ord " ty ett hem, fast fördolt för vår syn, har vår Jesus berett åt oss där". ledde mina tankar till Jesu ord, de ord som Jesus vittnar om att kungen skall säga. " Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse."
Genom tron ser vi det som Gud i Jesus berett. Ett hem i ett rike. Ett rike som vi får ta emot. Ett rike som vi i Jesus äger och rör oss emot. "Så reser jag trygg till det härliga land".
I Jesus finns det trygghet i stormen. Ordet talar om ett själens ankare. Hebreerbrevets författare talar om en kraftig uppmuntran " vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss. Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget. Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss, när han blev överstepräst för evigt, på samma sätt som Melkisedek"
Gud är alltså för oss när vi förtröstar på Jesus. Därför förlorar vi inte hoppet.
Förtröstan, ett hem och ett rike som Fadern berett. Vi får liksom gripa tag i Ordet, i orden, i det levande hoppet, i livet, i det att den som tror på Jesus lever om han än dör..
Johannes skriver: "Ingen har stigit upp till himlen utom den som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.
Och så som Mose upphöjde ormen i öknen måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som tror på honom ska ha evigt liv.
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar