Luther om pånyttfödelsen

I en kortandakt för den 9. januari skriver Luther om pånyttfödelsen. Jag citerar: 

"Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike (Joh. 3:3).

Den pånyttfödelse som gör oss till Guds barn, rättfärdiga inför Gud, kommer inte till genom någon mänsklig handling.

Det vi gör kommer bara från vår egen onda natur, och vi kan inte se Guds rike. Det är evangeliet om Jesus som verkar den nyfödelse det här talas om. Genom Ordet får människan se både Guds vrede över synden, till bättring, och hans nåd genom medlaren Jesus, till tröst och frid för samvetet.

Denna stora och mäktiga handling ser väl till det yttre inte speciellt märkvärdig eller härlig ut. Det är ju enbart Ordet som krävs för detta. Det är däremot den Helige Andes kraft som utför handlingen och upptänder hjärtat till sann gudsfruktan, med förlitande på och tröst av nåden, samt till ett rätt anrop på Gud. 

På det här sättet förnyar den Helige Ande människan. Den som med hjärtat griper tag om Ordet, övervinner Guds vrede, synden, döden, den egna onda naturen och världen. Hjärtat vänder sig till Gud och får lust till allt gott.

Detta är ett sant och levande verk av den Helige Ande. Det är långt större och härligare än fariseernas tilltro till sina egna prestationer, som i och för sig kan se vackra ut i människors ögon, men som ändå är någonting dött. Det förändrar inte alls själva hjärtat, eller skapar någon verklig förtröstan till Gud, utan låter hjärtat stanna kvar i sin gamla, onda natur." (Citatet slut)

Luther skriver klart och tydligt att evangeliet om Jesus verkar den nya födelse som det talas om i Johannes 3:3. "Genom Ordet får människan se både Guds vrede över synden, till bättring, och hans nåd genom medlaren Jesus, till tröst och frid för samvetet."

Luther skriver att den nya födelsen är ett levande verk av den Helige Ande. Vi förlitar oss på nåden och får tröst av den.

Med hjärtat får vi gripa tag i Ordet. Genom Ordet övervinner vi Guds vrede, synden, döden, den egna onda naturen och världen.

Och Luther skriver att hjärtat vänder sig till Gud och får lust till allt gott..

Luthers förklaring i kortandakten tillfredsställer mig. Den är mig nog. Den fäster blicken vid Jesus och dag efter dag får vi genom tron vandra med Gud i tro på Jesu verk.