"Den som ser slottet på långt håll tycker att det ligger nästan uppe i himlen. Det är inte heller någon synvilla, för slottet Barnatro, som den gode Guden själv byggt, ligger närmare himlen än något annat ställe i världen.
Men eftersom de flesta människor går med ögonen vända mot jorden, så är det inte många som har sett slottet med de vita murarna."
Så skriver Hans Hallebo i boken "Slottet Barnatro" Författaren hävdar att barnatron ligger mycket nära himlen. Jag tror nog han har rätt. Barnatron är ju en Guds gåva. Barnatron grundar sig på det som Gud gjort i Jesus Kristus.
I mina tankar kommer en dag då grannpojken berättade att Bertel nu är i himlen. Jag minns inte så mycket av den diskussionen, men Bertel som jag träffat hos Faffa på vedabacken var nu i himlen. Vi förstod att där var det bättre än på vedabacken.
I dagens kortandakt skriver Luther:
"I Jesus är vår död verkligen inte någon död, utan en kort och skön sömn. På ett litet ögonblick ska vi vila underbart, som på en vilosäng, fria från jordlivets lidande och bedrövelser, fria från synden och den verkliga dödens nöd.
Med förhärligade kroppar ska vi sedan uppståndna möta Herren i skyn."
Det vad Martin Luther skriver avviker inte från barnatron. Luther fortsätter: I tilltro får vi lämna kropp, själ och liv åt vår trofaste Frälsare och Förlossare.
Nog har vi det gott i tron på Jesus. Riddaren som vi möter i boken uttrycker det så här: "Jag bor i det vackraste slottet i hela världen."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar