Noas och Lots tid

"Så länge jorden består, skall sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra,"

Det löftet ger Gud sedan floden upphört och Noa offrar på den rentvättade jorden. Gud säger: "Härefter skall jag inte mer förbanna jorden för människans skull, eftersom hennes hjärtas tankar är onda ända från ungdomen."

Människans hjärtas tankar är onda ända från ungdomen och vi lever i en tid då människor stolt säger: "man måste lyssna till sitt hjärta". Och så lever man ut alla sina lustar. 

Jesus vittnar om att vid hans återkomst skall det vara så som på Noas tid. "Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig." (Lukas 17)

På Lots tid gick den sista kallelsen ut inom den rättfärdige Lots hus. Det var tydligen inte mera möjligt att evangeliera i Sodom och i de tre andra städerna på slätten var det helt tyst.

Hurudan var då Lots sista uppmaning? Jesus uppmanar oss att tänka på Lots hustru: "Tänk på Lots hustru! Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det. Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar."

Jesu ankomst kommer plötsligt. Folk vänjer sig vid det onormala livet och levande kristendom marginaliseras. Om Lots sista predikan läser vi: "Sedan sade de till Lot: ”Har du några mer här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För bort dem från den här platsen, för vi ska förgöra den. Deras rop har blivit så starkt inför Herren att Herren har sänt oss hit för att förgöra den.”

Då gick Lot ut och talade med sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar, och sade: ”Bryt upp! Ta er ut från den här platsen, för Herren tänker förgöra staden.” Men hans svärsöner trodde att han skämtade."

Ingen var beredd att bryta upp. Livet i syndens stad kändes så behagligt och svärsönerna trodde att Lot skämtade. Men ingen som predikar på Guds uppdrag skämtar när han uppmanar till omvändelse.

Sedan Lots röst tystnat predikar änglarna: "När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: ”Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.” När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för Herren ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom."

Guds ord gick i uppfyllelse. På morgonen sågs rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn.