"Uutta maata tähyillen" Jag finner ingen bra översättning till svenska. Aposteln skriver till korinterna: "Även om vi lärt känna Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte längre så. Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit."
Det som Gud hade skapat var gott. Även människan var god innan syndafallet. Men då synden är försonad är det åter gott. Den i synd fallna människan blir inte god, men den nya skapelsen i Kristus Jesus är god.
Uutta maata tähyillen. Vi får skåda det nya fullkomliga som Gud skapar i Kristus då Gud återställer människan till sin avbild i den fullkomliga avbilden Jesus Kristus.
Om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Vi märker att vi kan förneka och lämna den nya skapelsen. Men Ordet uppmanar oss att hålla fast vid den.
Tron ser ännu längre och ser in i det kommande då synden är utplånad. Synden kommer inte in i himlen. Den fick fotfäste där vid djävulens fall. Men Kristus segrade och djävulen blev nerkastad till jorden.
Vid den yttersta domen kastas djävulen i eldsjön. Johannes fick se detta och skriver: "Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter."
Djävulen som ville bli som Gud och som vill ta Guds plats i människan förvisas för evigt bort från Guds ansikte. Och sedan efter den slutliga domen ser Johannes det nya landet:
"Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum."
Om någon är i Kristus så är han en ny skapelse. Om han förblir där skiljer synden aldrig mera honom från Gud. I Kristus får vi alltså redan betrakta det nya landet, det nya Jerusalem som är den eviga staden för Guds barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar