Tusenårsriket

Det finns kristna som talar om ett tusenårsrike här på jorden efter Kristi återkomst. Tanken grundar sig rätt långt på Uppenbarelsebokens 20 kapitel.

Gud har av någon anledning valt att inte uppenbara så mycket om livet på jorden efter att Jesus kommit tillbaka. Men vad sägs i det 20. kapitlet i Bibelns sista bok?

Johannes ser Djävulen bli bunden i tusen år. Därefter skall han släppas lös för en kort tid. Johannes ser troner och de som satt på dem får makt att döma. Därefter ser Johannes själarna av martyrerna och av de som inte tillbett vilddjuret, dess bild, eller tagit emot dess märke.

Dessa levde och regerade med Kristus i tusen år. De andra döda levde inte förrän de tusen åren gått. Här talas det alltså om själar som levde och regerade. 

I psaltaren står det "Herrens undervisning är fullkomlig, den ger nytt liv åt själen." En annan översättning blir: Herrens undervisning återför eller omvänder själen.

Jesus säger "Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. "

Vad hade hänt med de själar som inte levde? Hade de dött i otro förledda av vilddjuren?

Johannes förklarar att här talas det om den första uppståndelsen. Och den som uppstått med Jesus har övervunnit döden. Den andra döden har ingen makt över de som regerar med Kristus de tusen åren.

"Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år." När de tusen åren nått sitt slut finns det ännu människor på jorden. Den onde släpps lös och förleder folken.

"De drog upp över hela jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld kom ner från himlen och förtärde dem. Och djävulen som hade förlett dem kastades i sjön av eld och svavel där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de ska plågas dag och natt i evigheters evighet."

Det 20 kapitlet är ett märkligt kapitel. Gud har ett budskap till sitt folk. Inget vilddjur kan beröva en Jesu väns själ. Han vakar över den.

Gud har berett en viloplats för själen. Redan nu i nåden, för evigt hos Gud och det nya livet efter uppståndelsens morgon.

Det som skriften lämnar i dunkelhet behöver vi inte krampaktigt skapa någon teologi om. Det som Anden uppenbarar får vi tacka Gud för.

En gång stillade Jesus Petrus nyfikenhet: "Petrus vände sig om och såg att lärjungen som Jesus älskade följde efter, han som vid måltiden hade lutat sig mot Jesu bröst och frågat: "Herre, vem är det som ska förråda dig?" 

När Petrus såg honom frågade han Jesus: "Herre, hur blir det med honom?" Jesus svarade: "Om jag vill att han ska vara kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Följ du mig!"

Det är gott att få följa Jesus dit han för oss.