Paulus och hans närmaste medhjälpare Timoteus skriver till korinterna om Guds nåd som en ledsagare, vi har inte varit ledda av världslig visdom utan av Guds nåd.
Den som låter sig ledas av Guds nåd, Jesu nåd blir frälst. Paulus var en vis och kunnig man, men han förlitade sig inte på sig själv utan på den Gud som uppväcker från de döda.
Vi kan säga att nåden fostrar men den som förlitar sig på världens vishet framom Guds ord går under.
"Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.
Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?
När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror.
Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi predikar Kristus som korsfäst"
Vi predikar Kristus som korsfäst. Då upphöjer vi Guds nåd, Jesu nåd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar