Johannes verkar särskilja två slags synder. En del leder till döden, men andra inte. Vad kan han avse?
Profeten Jeremias bok verkar belysa vad det handlar om. Kännetecknet verkar vara att människan medvetet gör sådant som Gud klart förbjudit. T.ex. budorden är ju mycket tydliga. Äktenskapsbrott, mord, stöld, falskt vittnesbörd.
Är det så att den som tillåter sig själv att göra sådant stänger ut sig själv från Guds välsignelse. Vi förstår att det det är onödigt eller lönlöst att be om välsignelse för en sådan.
Det är inte jag som sätter gränsen. Gud vet var gränsen går. Vi får tacka honom för hans godhet och varningar under en tid då Guds folk pressas att acceptera oheliga allianser och förödande kompromisser.
Denna skrivelse och även den förra skriver jag främst för min egen skull. För att begrunda det budskap som Gud gav denna tidiga morgon.
Guds varningar är ibland så kraftiga att man ryser. Människan blir då också ödmjuk. Gud har en god avsikt med allt Guds ord han låtit bli nedskrivet och medtagit i Bibeln.
Att leka med synden är att leka med döden. Därför får och skall vi alltid be att människor får nåden att bli omvända från förhärdelsen att den inte blir till döds.
Gud vill ingen syndares död. Han vill att människan omvänder sig och tar emot den nåd han berett och ännu erbjuder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar