Det finns ända mycket längtan som slår fel, längtan har varit för orealistisk. Men även de orealistiska förväntningarna kan slå in. Många blir på ett osannolikt sätt rika, för att sedan mötas av tomhet. Rikedomen var inte den idyll man trodde.
Paulus skriver till Timoteus: "Men gudsfruktan förenad med förnöjsamhet är verkligen en stor vinst."
Det som Paulus rekommenderar för Timoteus är rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.
Vi prövar orden. Jag längtar efter rättfärdighet. Jag längtar efter gudsfruktan. Jag längtar efter tro. Jag längtar efter uthållighet. Jag längtar efter ödmjukhet.
I allt detta är Jesus en förebild. Han är vår rättfärdighet och tro. Han var uthållig och genom att stå fasta i tron på honom erhåller vi en sann uthållighet. Jesus var ödmjuk inför sin Faders vilja och är själv sanningen, där har vi förebilden för vår gudfruktighet.
Men samtidigt finner vi också här både längtan och realism. Himlen, det eviga livet är en verklighet. Att tron på Jesus leder oss dit behöver vi inte ifrågasätta.
Vi vet hur Jesu väg hem till Fadern såg ut. Här i livet möter vi lidanden, bekymmer, trötthet och prövningar. Att under dessa söka tröst och styrka ur himla- och hemlängtan är inte verklighetsflykt utan realism.
Allt som för oss närmare Herren Jesus är gott om än det inte alltid syns så.
Själv har jag nått ett delmål då jag har förmånen att nu få inleda tre veckors semester om än det blir delvis arbete några dagar nästa vecka. Inför lediga dagar är det också gott att få ha en viss realism. Vi vet inte hur morgondagen ser ut.
Men nu idag, alltid hjälper Herren. Och i hans ord finner vi ledning, men också frid, glädje och även försmak av den eviga glädjen i vår Faders hus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar