"Jag uppmanar er, bröder, för vår Herre Jesu Kristi skull och för den kärlek som Anden väcker, att kämpa tillsammans med mig genom att be till Gud för mig.
Be att jag blir räddad från dem i Judeen som inte tror och att den hjälp jag har med mig till Jerusalem blir väl mottagen av de heliga.
Då skall jag komma till er med glädje, om Gud vill, för att vila ut tillsammans med er. Fridens Gud vare med er alla, amen."
Vi finner inte ofta att den hårt arbetande Paulus skulle längta efter vila. Men nog måste han också någon gång ha längtat efter att få vila ut.
I Romarbrevets slutdel finner vi denna längtan. Då liksom nu tärde det andliga arbetet på kroppen. Då var det gott för aposteln att få be om kristna vänners förböner.
Paulus behöver inte mera våra förböner, men det är både gott att få be och bli buren av förböner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar