Den ondes djupheter

Vi vet inte så mycket om församlingen i Tyatira. Staden var känd för sitt hantverk. Den enda kristna från Tyatira som Bibeln nämner var ju Lydia som handlade med purpurtyger gjorda i staden.

I Apostlagärningarna läser vi om hur Paulus och Silas efter att ha blivit misshandlade i Filippi sökte sig till Lydias bostad. Där fick de träffa bröderna och uppmuntra dem innan de fortsatte sin resa.

Lydia var en gudfruktig kvinna som tjänade i församlingen. Hon trodde på Herren. Men nu nämner Jesus en annan kvinna som verkade i Tyatira. Hon var inte gudfruktig kvinna och Jesus avslöjar henne genom att namnge henne som Isebel.

Jesus som har ögon som eldslågor hade sett genom Isebels fasad och han visste vilket verk hon var. Ändå hade han i kärlek varnat henne och gett henne tid att omvända sig.

Isebel förledde Jesu tjänare. Ve den som förleder! Jesus meddelar nu till församlingen i Tyatira att gränsen är nådd. Domen tid var inne.

Vi vet inte hur domen nådde Tyatira, men vi vet att den kom för Jesus talar inte osanning. Isebel skulle läggas på sjukbädden. De som låtit sig förledas av den falska profetissan skulle drabbas av stor nöd om de inte omvände sig från Isebels gärningar.

I Tyatira fanns det ännu kärlek och tro, tjänande och uthållighet. Men där ställde Isebel till med oreda. Hon verkade vara orsaken till något som Jesus kallade för Satans djupheter. Vi förstår att Guds folk inte kan ha något att göra med sådant.

Isebel förledde till något och Jesus talar om otukt och ätande av kött från avgudaoffer. Isebel var inte Herren trogen utan hon präglades av falskhet och med onda avsikter styrde hon nu i församlingen.

Den Isebel som på GT:s tid var hustru till Ahab ville dräpa alla Herrens profeter. Det är möjligt att den Isebel som härjade i Tyatira hade samma avsikt.

Men vi märker här vilken kärlek Jesus visar till de sina. På dem lägger han ingen ny börda. Han som är sanning hade ju själv burit syndabördan. Nu uppmanar han sina efterföljare att hålla fast vid det som de hade, de gåvor han givit.

Jesu vänner uppmanades att hålla fast vid Jesu gärningar. Det hade redan lett till välsignelse, till tjänande, till kärlek och tro. Nu var det uthållighet och trofasthet mot Jesus och Guds ord som gällde.

Och snart skulle Jesus besöka staden för att hålla dom. Lönen för de trogna har han med sig då han kommer, då han drar in i församlingen. Morgonstjärnan har han med sig..