tisdag 7 april 2020

När Jesus grät

Johannes berättar om att Jesus grät vid Lasarus grav. Jesus blev upprörd och grät då han såg Marias stora sorg.

Han som var upphov till Guds skapelse hade kommit till sin skapade jord för att dö för alla sina skapade barn. Han blev människa som du och jag.

Här på jorden är synden mänsklighetens största problem. Men när Jesus tar den på sig och dör bryts förbannelsen och gemenskapen med Gud återupprättas.

När Jesus grät så var han syndfri. Vi vet inte vilken sjukdom Lasarus dog i. Bibeln vittnar om att Lasarus död var till Guds ära. Jesus blev förhärligad genom sin gode väns död.

I sitt rike gör Jesus döden om intet. När han återvänder till sin skapade jord skall ingen död mera finnas för Jesu vänner.

Jag har funderat över varför Gud lät Lasarus dö för att förhärliga Jesus. Gud använder också förbannelsen döden för att öppna människors ögon och hjärtan.

Den eviga döden, förtappelsen, att evigt vara bortvisad från Guds ansikte är förskräcklig men en realitet. Vi människor vill förtränga den. Vi vågar inte ens riktigt predika om den såsom Jesus ofta gjorde.

Ingen människa är skapad för den eviga döden men Djävulen försöker få så många som möjligt med sig dit. Han vet att platsen är beredd för Honom. Där kommer han ändå aldrig att ha någon makt som han har här på jorden.

Detta hemska väsen som drog synden in i världen. Han som gjorde uppror mot Gud. Han som var orsaken till att syndens upprorsande genom syndafallet kom in i världen kommer att bli helt tillintetgjord och helt berövas tillträde till Jesu vänner.

I Jesus Kristus sker detta. När människan flyr till Jesus genom att sätta tro till evangeliet om syndernas förlåtelse öppnas paradisets portar.

Synden och förgängelsen härjar i våra 
för syndens skull förgängliga kroppar. Men i Jesus Kristus har Gud berett nya uppståndelsekroppar för dig och mig. Vi får

vänta på den härliga dagen då vi blir iklädda i dem.

Ofta säger man vackert att vi behöver varandra och tillsammans är vi starka. Jag har fått svårt med de orden.

Vi behöver Jesus och endast i honom har vi styrka. Endast i Kristus Jesus kan vi tillsammans bli starka. Endast i honom är vi befriade från den eviga döden.

Jesus grät men han öppnade porten till den evighet utan sorg och tårar vi är skapade för. I sorgen och nöden, mitt i döden får vi allt mera vittna om Jesus och det som Gud i honom berett för varje människa.

Djävulen vill att vi i dödens närhet skall tiga om Jesus. Han vill att vi skall komma med falsk sövande tröst.

Likt Jesus får vi gråta när döden härjar. Själva får vi söka oss allt närmare honom. Vi får visa på honom åt de som saknar hopp, det eviga hoppet.

Vi får glädjas över att i nöden och döden ljuder ännu Guds sons röst. Jesus är vår rätta glädje, ja även mitt i sorgen och nöden.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar