Jag hade lätt att identifiera mig med den unga mannen med gummistövlarna och spaden i handen som ser sin frälsare komma åter.
Tänk den unga kvinnan som får lämna sin rullstol och sin jordiska kropps begränsningar.
Den lilla babyn i sin mammas famn sträcker ut handen mot sin frälsare. Den bilden fick jag tugga mera.
Han hann ge glädje åt sina föräldrar en kort tid. Det var meningen att han skulle hinna födas och få gå in i Guds eviga Himmelska rike.
Nog är det gott att vi får förlita oss på att Jesus återvänder på den rätta tiden, i den rätta nattvakten och på utsatt tid.
Aposteln Paulus skriver:
"Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas.
Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen. Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar