Under lägret hade de fått tala om Gud berättade han som höll avslutningsandakten. De hade fått skriva egna böner. De hade lekt och sjungit.
När jag betänker att det kanske är den sista generationen som mitt i Guds skapelse, mitt i sommarens fägring sjunger sin lovsång till Gud fylls hjärtat med tacksamhet.
Gud har låtit dem födas hit till en vacker jord. Här får de spegla Guds godhet i en mörknande värld. Gud rustar dem med den tro de behöver för att nå till himmelen.
De fick höra att så högt älskade Gud världen att han utgav sin älskade son för att var och en som tror på Honom inte skall gå under utan ha evigt liv.
Att räta på sig och höja blicken. Är det inte att trosvisst sjunga "Han tar mig hem till himmelen" Och jag förstår: Alla hårstrån har han räknat. Gud är god, Jesus kommer snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar