Oljan i lampan

I huspostillan förklarar Luther liknelsen om de tio jungfrurna. På sitt kännspaka sätt inskärper han att här är det inte frågan om gudlösa turkar och hedningar utan om dem som kallar sig evangeliska kristna. De visa böjer sig under evangelium och förlitar sig inte på sin egen godhet eller styrka.

Evangelium fodrar trons lydnad. Om de ovisa skriver Luther att de är orenade genom sin självvalda gudstjänst. De har blivit illaluktande för Gud och får sin dom för sin sömnaktighet och falska säkerhet. De vill putsa sina lampor men oljan är orenad av den mänskliga vantron och brinner inte. De ovisa vandrar efter sina egna tankar på en väg som inte är god.

Luther finner en tröst i att brudgummen låter ett anskri höras. Via ropet kallar han oss till sig. Brudgummen väcker oss för han vet att vi inte alltid förmår vara brinnande i Anden.

Ingen människa på jorden kan skilja de oförståndiga från de förståndiga. Världen kallar de för oförståndiga som av Kristus kallas förståndiga och tvärtom.

Herre, Herre, låt upp för oss! De ovisa upphäver till sist ett fruktans och ångestens rop. De förståndiga som bär på en rätt kunskap om Gud kallar honom däremot inte endast för Herre utan även för brudgum. Bruden bär i sitt hjärta på kärlek till sin brudgum.

Luther frågar varför de oförståndiga inte ropar till Brudgummen att de saknar olja. Varför springer de till människor efter olja? Om de hade känt brudgummen skulle de ha sprungit till honom. De har inte tidigare älskat honom på ett rätt sätt och nu vänder de sig inte till honom utan går bort och söker hos människor det de behöver. Luther jämför med den rike mannen som ropar efter Lasarus. Då han söker hos Lasarus finner han inget.

Det går illa för dem som glömmer bort brudgummen Jesus, de som inte söker hjälp hos Gud utan hos människor. Därför att de föraktar honom känner han dem inte. De stackars ovisa söker hjälp av människor men där får de varken frid eller ro. Men de förståndiga har stor glädje av brudgummens röst.

De oförståndiga började bra men höll inte ut. Till tron började de sätta till av sitt eget. En av poängerna i liknelsen är att vi bör vänta på Kristi tillkommelse. Oljan betyder smörjelsen av den Helige Ande. Smörjelsen är en säker och levande kunskap om Gud. De vet att Gud är helig och fruktar Guds vrede på ett rätt sätt. De ropar till Brudgummen om nåd. En sådan begäran hör Jesus då den kommer under nådens tid.