Jag sitter i ett fullsatt mötestält. Medelåldern är relativt låg, de flesta är några år under 20. Det är sångstund på sommarmötet i Esse.
På en bänk sitter ett äldre par. Han lutade sig mot käppen då de kom in. Håret är vackert grått. Gud har kallat till en sångstund på jorden. Det som förenar skaran som sjunger till Guds och Lammets ära är att alla är kallade av nåd.
En gång ljuder sången kring Guds och Lammets tron. Av nåd är då också en skara samlad. En skara ur alla folk och stammar. Det som förenar skaran är att de är kallade av nåd.
Den gamla mannen är en av mina vänner. En av de trotjänare som satt mycken tid och möda på de ödsliga vägar jag sköter via mitt arbete. Nu får han vara på fest, som en hedersgäst på sångfesten i Guds rike och eskorterad av vackra änglar. Den gamle mannen kände inte mig då vi möttes i vimlet på utsidan. Men med honom och frun gick ett annat par. Visst liknade de människor men de gjorde en änglatjänst.
Det var gott att få sitta i tältet och sjunga om Jesus som går med hela vägen. Mitt hjärta gladdes. Gud hör böner. Han är trofast och god. Sluta aldrig att be! Salig är den som får vara gäst på måltiden i Guds rike. I evangeliets ord finns det kraft. Han har många hedersgäster då han kallar till sångstund.
Även du som inte kunde vara med den här gången är en hedersgäst i Guds rike. Det finns ingen större heder, ingen större nåd än att få vara barn till Gud. Vid sångstunden i Guds rike känner ingen mera vemod. Då är allt gott. Då är den fulltaliga skaran samlad och prisar Guds Lamm Herren Jesus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar