När Johannes ser Guds tjänare vid livets flod ser han att de bär Guds namn på sina pannor. Under färden genom livet, under seklernas gång kunde de för Jesu skull stå fast mot världen.
De var inte av världen, men de vandrade genom världens riken till sitt fäderneland. De valde förtryck framom kortvarig njutning av synden. De vandrade bestrukna med Lammets blod och fördärvaren kunde inte röra dem och ta deras tro.
De var svaga men fick kraft. Världen var inte värdig att ta emot dem. Genom öknar och bergstrakter ilade de mot det som var dem utlovat.
Tillsammans med oss skall de nå fram till målet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar