I Herrens händer där får jag vila, där är jag trygg. Tänk dessa händer som formade människan av stoft från jorden. Ja Gud skapade människan till sin avbild. Till man och kvinna skapade han dem.
Tänk om människorna skulle vända om till sin skapare. Nog skulle det ljusna i världen. Visst finns det människor som finner sin skapare och vänder om. Den stora hopen går dock längre och längre bort från Gud.
I sin skörhet och ogudaktighet vill man vara stolta. Och i stolthetheten går man bort i stället för hem. Hemma väntar Fadern tåligt. Den gödda kalven är slaktad.
Kallelsen ljuder: Du som gått vilse. Du som gott bort. Vänd om, gå inte längre.
Kom hem. I Herrens händer där får du vila, där är du trygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar