I midsommarhelgen, mitt i det ljusa och sköna påminns vi om livets förgänglighet.
Gräset torkar, blomstren vissnar när Herrens Ande blåser på det.
Johannes var en vägröjare för Herren.
En flicka ber en hemsk bön och Johannes döparens huvud hamnar på ett fat.
Ja mitt i allt det sköna finns en främmande gestalt. Men vår Guds ord förblir i evighet.
Det finns något som håller. En tro som bär både i glädje och sorg. Den som funnit sin skatt Herren Jesus behöver inte bedöva sig med rusdrycker.
Kristus är den samme igår, idag och i evighet. Han fyller våra dagar med det som han ser för gott.
Välsignad midsommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar