Apostelns förbön

I Efesierbrevet 1 finner vi också apostelns förbön. "Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni får en rätt kunskap om honom. 

Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga 

och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam."

Paulus var en bönens man. I det fängelse som han hamnat i som en följd av det uppdrag Jesus gav honom låg han på knä inför Fadern.

Han var Kristi fånge. Och den Herre som kallat honom hade tillåtit att han blev fängslad.

De böner som han bad för hedningarna där under sina bojor är förvarade i himlen.

"När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i omkring en halvtimme.

Och jag såg de sju änglarna som står inför Gud, och de fick sju basuner. Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. 

Han fick mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. 

Och röken från rökelsen steg från ängelns hand tillsammans med de heligas böner upp inför Gud.

Och ängeln tog rökelsekaret, fyllde det med elden från altaret och kastade ner det på jorden, och det blev åska, dån och blixtar och jorden skakade. 

Och de sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem. (Uppenbarelseboken 8)