"Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd." (Första Korinterbrevet 5)
I mitt sinne komer en kraftig längtan efter att få fira Herrens Heliga Måltid i kväll. Tröttheten efter många långa intensiva dagar försvinner vid tanken på Jesu sista jordiska måltid.
På morgonen betraktade jag ett foto av en skara vitskäggiga tronsvittnen. Jag läser orden en av dem skrev:
"I hoppet vi oss gläder här, och alla bjuds att vara där som ren och värdig bröllopsgäst på härlighetens bröllopsfest."
Jag anar något av friden, renheten och den värdighet som Kristi rättfärdighet ger.
De firar på den andra sidan som psalmförfattaren skriver: "Den stora vita skaran där lik tusen berg som snöskrud bär, med skog omkring och palmers ring, säg vilka dessa är.
Det är den stora skara som ur mycken nöd och plåga kom. Och Lammets blod dem rena gjort för himlens helgedom.
Där firar de sin kyrkogång med oupphörlig jubelsång i valv av ljus hos Herren Gud bland alla änglars sång."
På varsin sida av bordet får vi fira Herrens måltid. Gud är god och trofast..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar