"Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike."
Vid de orden i morgonens bön stannade jag upp. Tanken på Guds rikes härlighet berörde.
Ty riket är ditt!
Även makten och härligheten.
En fråga av Jesu lärjungar kommer i mina tankar: "När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?"
Och Jesus svarar: "Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt. Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."
När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn."
Vi vet att Jesus intog sin plats vid Faderns högra sida i himlen. Jesus har ett rike där han har makten.
I Guds rike vittnar man om Jesus. Den korsfäste är Herre. Kan vi då se detta rikes gränser som går från hjärta till hjärta?
Tryggheten i att Jesus är given all makt i himlen och på jorden gläder mig den här morgonen.
"Gammal är kyrkan, Herrens hus,
står, medan mänskoverk faller.
Mäktiga torn har blivit grus,
klockorna ännu oss kallar,
kallar på gammal och på ung,
kallar på själ som trött och tung
längtar till evig vila.
Icke ett hus på syndfull jord,
byggt utav människohänder,
sluter i sig den Gud vars ord
danade havsdjup och länder.
Själv dock en boning, underfull,
byggde han sig på jordens mull,
redde i oss sig en boning.
Vi är Guds kyrka, Herrens hus,
uppbyggt av levande stenar,
där under korsets milda ljus
dopet och tron oss förenar.
Om vi ock möttes endast två,
bygga han vill och bo ändå
hos oss med hela sitt välde."
(Psalmboken 165)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar