"Den som tror att han är eller gjort något som Gud kan godta, han kan inte bli frälst"
Med de orden avslutar Öyvind Andersen andakten för den 10. april.
Man måste läsa några gånger för att förstå. Det är Jesus som är Guds frälsning. Jesus frälser sitt folk från deras synder.
Vår frälsning har vi alltid allenast i Jesus. Vi bereder oss för att möta Gud genom att tro och förtrösta på Jesus.
Vi tror våra synder förlåtna i Jesu namn och blod. Ibland hör vi i förkunnelsen att det är viktigt med en levande syndakännedom. Sällan hör vi ändå att inget som jag gör är dugligt inför Gud. Med andra ord att allt är av synden besmittat och det räcker aldrig.
Kampen mot synden är en del av det kristna livet. Men vi lyckas aldrig genom att ha en levande syndakännedom om vi tror att vi ändå gjort något som Gud kan godta.
Vi har svårt att förstå hur totalt syndafallet är. Vi bär nämligen alltid med oss något av egenrättfärdighet.
Men vi får sjunga: "Mina synder nu Gud har förlåtit. Hela skulden med blod betalt. Tack och lov, tack och lov Herre Jesus. Tack och lov, tack och lov min Gud!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar