En förunderlig kärlek

"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare." (Romarbrevet 5:8)

Vi människor har ofta fördomar. Jag tar mig rätten att tänka att han är en sådan och hon hör till den där gruppen o.s.v. 

Vi sätter så lätt människor i olika fack och ser ner på varandra. Det är inte bra eller försvarbart.

Tänk om Gud skulle värdera mig på det sättet. Gud är inte sådan. Han dör för oss medan vi ännu är syndare. "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv."

Guds kärlek är förunderlig. Han är helig. Han hatar synden för att den bryter ner oss människor och den förstör hans skapelse.

Men Gud själv dör för oss för att vi skall få leva. Evangeliet är en Guds kraft till frälsning.

Hjälp oss Herre att inse att det inte finns några hopplösa fall. Vägen till frälsning står öppen för varje människa som får nåden att se sin synd. Bekänna sin synd, lägga bort synden och fly till Frälsarens famn.

Jag svänger litet på bilden av tavlan med Jesus. 

Vår synd är ramen som håller oss borta från Gud. Den skiljer oss från Gud. Synden är ett verkligt hinder.

Men så dör Kristus för oss medan vi ännu är syndare. Vägen till Gud står öppen i Kristus Jesus.

Det finns förlåtelse. 

Evangeliet är en Guds kraft. När synden är försonad förkunnas Evangeliet i Guds församling. Dina synder är förlåtna. I Jesu namn, i Jesu blod är också din synd förlåten. Hela syndaskulden. 

Vägen till barnaskap hos Gud står öppen. 

Jag tänker på den lilla pojken i blått som Jesus håller invid sitt hjärta.

Jag är en sådan. Du är en sådan. Vi får vila i Jesu famn, som från synden rentvagna Guds barn.

I sången sjunger vi: "Invid Jesu hjärta, o, vilken stilla ljuvlig ro! Där är vila, där är frid, som en dröm så ljus och blid."