Vise män, men kungar?

Var de vise männen också kungar, som ibland antyds. Kanske, kanske inte. Vad säger Ordet?

I profeten Jesajas bok läser vi: "Stå upp, var ljus,ty ditt ljus kommer, och Herrens härlighet går upp över dig.

Se, mörker skall övertäcka jorden och töcken folken, men över dig skall Herren gå upp, hans härlighet skall uppenbaras över dig.

Hednafolk skall vandra i ditt ljus och kungar i glansen som går upp över dig.

Lyft dina ögon och se dig omkring: Alla samlas och kommer till dig. Dina söner kommer fjärran ifrån, dina döttrar bärs fram på armen.

Då skall du se det och stråla av fröjd, ditt hjärta skall bäva och vidga sig. Ty havets rikedomar skall föras till dig folkens skatter skall tillfalla dig.

Skaror av kameler skall övertäcka dig, unga kameler från Midjan och Efa. Från Saba skall de alla komma, guld och rökelse skall de bära.

De skall förkunna Herrens lov" (Jesaja 60, Sions kommande härlighet)

Var de vise männen, eller en del av dem kungar eller sitt folks furstar. Guds ord ger vissa antydningar därom. I den kristna traditionen talas det ibland om kungar. Vissa teologer anser att de var persiska furstar.

Utgående från dagens evangelietext kan vi ändå inte direkt hävda det. Men de knäböjde inför Konungen. 

De gav sin ära åt Jesus. De gav av sina skatter. 

Matteus skriver: "Då föll de ner och tillbad honom, och de öppnade sina skattkistor och bar fram gåvor till honom: guld, rökelse och myrra."

De hade skattkistor som kungar ofta har.  Och de öppnade dem och gav åt barnet i krubban. Gåvorna behövde den fattiga familjen säkert under flykten till Egypten.

Var de kungar? Det vet vi inte. Men de fick se Jesus och tillbe Honom. Den glädjen får vi dela med de vise.

Må Jesus Kristus bli ensam kvar. Honom får vi tacka, prisa och lova för hans trofasthet.