Återlöst och friköpt

I dagens andakt behandlar Nissen vår återlösning. Vi är friköpta med Jesu Kristi blod.

Nissen skriver: Redan innan du kom till tro på Jesus var du återlöst.

I återlösningen ser vi en bild av Guds ofattbara kärlek. "Jesus har köpt dig fri från din synd och dess eviga följder"

Nissen skriver: Sjukdom kan göra dagarna långa. Så är det. Dagar med hög feber är litet märkliga. Tanken blir suddig. Man känner att kroppen är i olag.

Jesus är också Herre över sjukdomen. Han botade Petrus svärmor från hög feber.

Men fastän vi drabbas av sjukdomar och svaghet här i förgängelsens land är Gud trofast.

Han fullbordar sitt verk på sitt sätt. Aposteln skriver i första Korinterbrevet: "Jag tackar alltid min Gud för er, för den Guds nåd som ni har fått i Kristus Jesus. 

Ty i honom har ni blivit rika på allt, i fråga om allt tal och all insikt, eftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er. 

Därför saknar ni inte någon nådegåva, medan ni väntar på vår Herre Jesu Kristi uppenbarelse. 

Han skall också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. 

Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre."

Konstnärens bild av den osynliga världen i den gamla bibeln 

Vad talar bibeln mycket om?

Nu på morgonen checkade jag litet vad bibeln talar mycket om. Jag utgick från nya testamentet:

Förteckningen nedan (antal gånger)

Gud - 1293

Fader - 266

Jesus - 1033 (Jesu 1144)

Kristus - 318 (Kristi 152)

Herre -670

Människosonen - 80

Guds son -41

Messias - 57

Den Helige Ande - 85

Synd - 245

Nåd - 140

Frid - 180

Sanning 95

Lögn 22

Rättfärdighet -180

Försoning -6

Tro - 683

Hopp -93

Kärlek - 122

Djävul - 32

Gud är kärlek - 2

Livet - 77

Döden -79

Uppståndelse - 40

Himmel -71

Himlen 212

Otukt - 43

Otro - 15

Domen 50

Helvete 8

Gehenna 12

Eldsjön 3

Tusenårsrike - 0

Tusen år - 7

Antikrist 4

Vilddjur 33

Fräls - 147

Räddad - 9

Några korta tankar:

Bibeln är boken om Jesus och fräsningen hos honom. 

Jesus är medlaren mellan Gud och människor.

Jesus ger tro

Mycket mera skulle finnas att skriva..

Utan Jesus

 "ty utan mig kan ni ingenting göra."

Ibland blir Jesu ord i Johannes 15 så konkreta. Vi får säga "Amen" - Så är det

Tro - Att komma till Jesus med sina synder

"Tro – ikke gjerninger – er det som frelser en synder.

Og tro er å komme til Jesus med sine synder. Tro er å sette sin lit til Jesus – midt i all sin hjelpeløshet. Slik er Jesu utspente armer på korset en evig påminnelse, et evig rop til alle syndere: Kom til meg og bli frelst!" (citat ur en andakt av Jan Bygstad)

Tro - inte gärningar är det som frälser en syndare. 

Och tro är att komma till Jesus med sina synder. Tro är att sätta sin tillit till Jesus - mitt i all sin hjälplöshet. På så vis är Jesu utsträckta armar på korset en evig påminnelse, ett evigt rop till alla syndare: Kom till mig och bli frälst."

Den ene rövaren, den botfärdige fick nåden att komma till Jesus med sina synder och han blev frälst.

Till först hånar han Jesus likt den andre rövaren. I Matteus 27 läser vi: "På samma sätt blev han också hånad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom."

Under kampen på korset uppenbaras det för den botfärdige att Jesus är Messias, den utlovade Frälsaren. Lukas skriver:

 "En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!" 

Men den andre tillrättavisade honom och sade: "Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. 

Men han har inte gjort något ont."Och han sade: "Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike." 

Jesus svarade: "Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset."

Tro är att komma till Jesus med sina synder. En mycket fin och biblisk definition av en frälsande tro..

Jesus är Messias

"Varje dag undervisade de i templet och hemma i husen och predikade det glada budskapet att Jesus är Messias." (Apg 5:42)

Jesus är Guds utlovade Messias. Han är Guds Messias (Lukas 9:20).

Messias är ett hebreiskt namn för den Smorde.

Kristus åter är det grekiska för den Smorde. Den frälsare, kung och profet som Gud lovat sända.

Att Jesus är den utlovade är verkligen ett glatt budskap. Människan behöver frälsning och vår frälsning finner vi i Jesus Kristus. 

Det budskapet får nog gå ut varje dag.

Att vara tillsammans med Jesus

"Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta."

När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att de var olärda män ur folket, blev de förvånade. 

Men så kände de igen dem och kom ihåg att de hade varit tillsammans med Jesus. Och när de såg mannen som hade blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa."

Bibelläsningen vittnar om den förändring som en människa som får vara med Jesus kan uppleva. Ett liv tillsammans med Jesus är ett annorlunda liv.

Petrus och Johannes hade fått vandra med Jesus. De kallades av honom. De fick vandra tillsammans med honom. De var med honom på det heliga berget.

De firade måltid med Honom. Johannes fick vara vid Jesu kors tillsammans med Jesu mor. Petrus och Johannes hade en kapplöpning till den tomma graven.

I Johannes evangelium kapitel 20 läser vi om hur de två lärjungarna kommer till graven: 

"Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven. 

De sprang båda på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 

Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. 

Strax därefter kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där och duken som hade täckt huvudet. 

Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan för sig, hopvikt på en särskild plats.

Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. 

Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 

Därefter vände lärjungarna tillbaka hem."

Det är saligt att få se och tro. Det är saligt att leva i tro..

I en sång sjunger vi:

"Det är saligt på Jesus få tro

och att vara Guds barn blott av nåd

Det blir härligt hos Jesus få bo

och där prisa hans trofasta råd.

Det är saligt att samlas i tro

omkring ordet till bön och till sång

O hur härligt det blir vid Guds tron

att få stå bland de frälsta en gång

Det är saligt att tro fast vi än

ej fått skåda vår frälsare kär

men en dag skall han komma igen

vi får se honom såsom han är"

En gång ser vi Honom sådan han är. I dag får vi tacka med refrängens ord:

"Gud ske lov, Gud ske tack

att hans salighet även är min

Gud ske lov, Gud ske tack

att hans salighet även är min."

Livets furste - Jesus lever

"Medan Petrus och Johannes talade till folket, kom prästerna, tempelvaktens ledare och sadduceerna emot dem, upprörda över att de undervisade folket och i Jesus predikade uppståndelsen från de döda." (Apg4:1-2) 

Det är mäktigt att läsa om hur apostlarna predikade om uppståndelsen från de döda. Jesus som de religiösa ledarna och folket utgav till att korsfästas och dödas hade Gud uppväckt från de döda.

Nu predikade apostlarna om människans uppståndelse från döden i Jesus. Liksom Gud uppväckte Jesus kommer han att uppväcka alla som somnat in i tro på Jesus.

Paulus vittnar i ett av sina brev hur det skall gå till. I första Tessalonikerbrevet läser vi:  "Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. 

Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord. (kapitel 4:16-18)

Guds vilja är att vi predikar om Livets furste Jesus Kristus på samma sätt som apostlarna. Alla människor skall uppväckas. De som trott på Jesus till liv och evig salighet. De som inte trott till dom och evig förtappelse.

Predikan om Jesus, livets furste väcker motstånd, men ger evig glädje till de som tar emot budskapet i tro.

Petrus predikan var: "Livets furste dödade ni, men honom har Gud uppväckt från de döda."

Paulus skriver att Herren kommer ner från himlen. Då uppstår de som dött i Kristus Jesus och de som lever i tro på Honom förvandlas. Nog blir det mäktiga möten i rymden den dagen.

När en människa tror på Kristus Jesus är hon lycklig och salig. Du och jag får leva i en salig visshet om att Jesus är min..

När jag öppnade min arbetsdator i går morse möttes jag av bilden av ett ljus som brann. Lågan fladdrade för en för mig okänd person. 

Jag påmindes om hur viktigt det är att vittna om Jesus. Vi får ta vara på de tillfällen som ges. Jesus är livets furste. Över hans vänner har döden och förgängelsen ingen verklig makt. 

En gammal mans oförsonlighet och bitterhet ledde till att tre barn blev faderlösa. 

Kärlekens apostel Johannes skriver i sitt första brev: "Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra."

Tillbaka till Gud

Petrus talar till judarna i Salomos pelarhall (Apg3): "Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus."

I tidningen Uusi Tie skriver chefredaktören: "Synti on pohjimmiltaan hänestä erilleen joutumista ja hänen tahtonsa vastustamista."

Synd är i grund och botten att vi kommer bort från Gud och motsätter oss hans vilja.

Människosläktet har fallit i synd. Endast genom Kristus Jesus kan vi komma tillbaka till gemenskapen med Gud och undvika en evig skilsmässa från Gud.

Petrus hade samma budskap till israeliterna som förkastat Jesus. De skulle vända om. Omvändelsen börjar med ånger. Till den ångrande sänder Gud Jesus.

I Honom är synderna utplånade. Gud ger tro på denna syndernas förlåtelse. I den av Gud givna tron får vi leva vårt liv.

Guds ord är lag och evangelium. Lagen visar på synden. Evangelium är det glada budskapet om Jesus, att i Honom har hans folk förlåtelse för sina synder.

Jesus för oss tillbaka till Gud. Tillbaka till gemenskapen med Honom. Jesus är medlaren mellan Gud och människor.

I Jesus Kristus sker Guds goda vilja. Jesu ord i Matteus 25 vittnar så dyrbar vad det handlar om: "Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse."

Här i tiden kallar Gud till sitt rike. Till ett liv i gemenskap med Gud genom tron på Jesus.

Det livet är välsignat. Det är evigt välsignat.

"Det våras i dal, och det knoppas på höjd, vi ser att Guds rike är nära. Där uppe fullkomnas för evigt vår fröjd, det hoppet skall ständigt oss bära. Gud, låt oss få mötas i himlen en gång, din ära bland änglarna sjunga." (Psalm 309)

Du arme pilgrim

Jag stötte på en för mig något okänd sång. Men en sång där Skriftens Jesus upphöjs. Sången heter "Du arme pilgrim." 

"Du arme pilgrim, fördömd av lagen,

betryckt och trängd av din synd och nöd,

din synd är verkligen från dej tagen,

och detta skedde i Jesu död.

2. Du har ju aldrig ifrån din Fader

och ej från Jesus fått skiljebrev.

Är det ej orsak att vara glader

att han dej på sina händer skrev?

3. Du är väl syndig och kall och dålig,

men Jesus redan allt detta vet.

Att han är helig och varm och tålig,

du räkna får som din salighet.

4. Din Jesus säger att dina murar

står för beständigt runt omkring dej

och kommer satan med heta skurar,

din Jesus håller dej fast vid sej.

5. Fritt satan rase, han är dock krossad,

och blodets murar omsluter mej,

och han är bunden, men jag förlossad

och frälst, o Jesus, igenom dej!

6. Bort allting annat, blott blodet gäller,

det är tillräckligt för salighet,

det inför Gud mej helt ren framställer

och gör mej salig i evighet!

7. Tänk, snart är synden och sorgen, nöden

för evigt borta, halleluja!

Ja, segern har då uppslukat döden

och sorg och suckan till flykten tar."

Herren är ljuvlig

"Men hur skulle de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur skulle de kunna tro på den som de inte har hört?

 Och hur skulle de kunna höra, om ingen predikar? 

Och hur skulle några kunna predika, om de inte blev utsända? 

Det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet." (Romarbrevet 10: 14-16)

En vän sade ungefär så här för en tid sedan. "Gud använder faktiskt svaga mänskliga redskap för att föra ut sitt ord."

Jag har funderat en del över kallelsen och utsändningen. Gud har gett församlingen i uppdrag att kalla och sända ut tjänare. Vi kan också tala om att avskilja och utrusta för ett uppdrag.

Gud har sina himmelska sändebud som han använder. Hebreerbrevets författare skriver: "Är inte änglarna andar i helig tjänst, utsända för att tjäna dem som skall ärva frälsningen?"

Men inom predikoämbetet använder han män som han kallar och avskiljer till tjänst genom församlingen.

Vi människor har en tendens att fästa oss vid olika titlar och benämningar. Aposteln däremot lyfter fram det goda budskapet utan att förringa att fotstegen också behövs.

Han skriver om hur ljuvliga fotstegen är. Fotstegen av de som förkunnar det goda budskapet är ljuvliga.

Budskapet är gott. Fotstegen är ljuvliga. Men ibland känner vi smaken av kärlen. På finska talar vi om "astian maku".

Visst finns den ofta med, ja kanske oftast. Men ändå får vi tacka Gud för budskapet som kommer från himlen.

Det budskapet ger mod. Det ger glädje. Kallelsen till himlen i Kristus Jesus ger oss en bild av hur ljuvlig Herren är..

"Träd in att se och smaka hur ljuvlig Herren är, att bedja och att vaka med hans utvalda där. Där ute lever flärden så glädjelös och tom; ack, ringa fröjd ger världen emot Guds helgedom."

Befallning genom den Helige Ande

"I min förra skrift, käre Teofilus, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde, fram till den dag då han blev upptagen till himlen, sedan han genom den helige Ande hade gett sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt." (Apg 1:1-2)

Lukas skriver att Jesus gjorde befallningar genom den Helige Ande efter uppståndelsen. Genom den Helige Ande gav han befallning åt de som han utvalt. Åt sin apostlar, sina sändebud som han utvalt. 

Här ser vi hur den treenige Guden verkar. På Jesu befallning hade Petrus en gång lagt ut näten. Innan hade han inte fått någon fisk. 

Men då han lade ut dem på Jesu befallning blev fångsten stor. Men näten gick inte sönder. 

I kapitel 13 läser om den första missionsresan: "Sedan de hade blivit utsända av den helige Ande, for de ner till Seleucia, och därifrån seglade de till Cypern."

Den Helige Ande ursänder. Genom den Helige Ande ger Jesus sina befallningar. Följ mig. Gå ut.

Följ mig och gå ut i hela världen. Och Jesus går med där befallningen är hans. Där Gud sänder ut tar han själv resultatansvar.

Gud vårdar också sina tjänare och tjänarinnor. 

Gråt inte!

I Uppenbarelseboken kapitel fem läser vi: "Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat, och han kan öppna bokrullen och bryta dess sju sigill."

"Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som såg ut att ha blivit slaktat."

Herrens tjänare Johannes befinner sig på ön Patmos. Dit är han förvisad för Jesu vittnesbörds skull. 

Men där får han se in i himlen. Och han gråter bittert för att ingen var värdig.

Men han får höra: Gråt inte! Lammet är värdigt. Lejonet av Juda har segrat

I himlen ljuder den nya sången: "Lammet, som blev slaktat, är värdigt att ta emot makten, rikedomen och visheten, kraften och äran, härligheten och tacksägelsen."

Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: "Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter."

Och de fyra väsendena sade: "Amen". Och de äldste föll ner och tillbad."

Här på jorden sjunger vi om Lammets blod. Vi sjunger om kraften i Lammets blod. I himlen samlas vi också till måltid.

Jag tänker på måltiden där på den andra sidan. När alla sigillen är öppnade. När vi i klarhet där ser det som vi här nere i svaghet trodde på.

Abraham är där. Löftessonen Isak. Jakob som haltade. Sakarias som blev stum.

Igår fick jag se en liten som glad kom från söndagsskolan. På kvällen sjöng hon om dagen som Herren gjort. "Låt oss nu tacka Gud"

Vi har mycket att tacka för. Vi har mycket att förundras över. Redan nu. 

Gud är god! Stor är hans trofasthet..

De som gråter

"Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt. 

Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." 

Då han hade sagt detta, såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 

Medan de såg mot himlen dit han for upp, se, då stod två män i vita kläder hos dem.

Och de sade: "Ni män från Galileen, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen, han skall komma igen på samma sätt som ni har sett honom fara upp till himlen."

Under läkaren Lukas ledning får vi nu läsa Apostlagärningarna. 

Jesus lämnar den jord där han fysiskt levt i drygt 30 år. Han gav sitt liv här. Han blev uppväckt av Fadern. Han uppstod och visade sig i 40 dagars tid för apostlarna. Ja även för mera än femhundra bröder på en gång. 

Lukas beskriver i sitt första brev hur Jesus på korset överlämnade sin mor åt Johannes. I evangelierna berättas det inte specifikt om att Jesu mor Maria fick möta sin uppståndne son. 

Jag har inte tänkt på det tidigare. Men evangelierna nämner Jesu mor Marias möte med den uppståndne.

I Apostlagärningarnas första kapitel är Jesu mor ändå med i den stora lärjungakretsen. "Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder."

Jesus blev avlad av den helige Ande. Han blev uppväckt på den tredje dagen. Gud uppväckte sin son. Aposteln Paulus skriver i Korinterbrevet att han också skall uppväcka oss: "Ty vi vet att han som uppväckte Herren Jesus skall uppväcka oss tillsammans med Jesus och låta oss träda fram tillsammans med er."

Av någon anledning nämner Guds ord inte att Jesu moder Maria möter Jesus. 

Mina tankar går till mötena där på den himmelska stranden. Där alla Jesu vänner som Fadern givit honom är med.

Vår Frälsare lever. Vi skall få möta Honom. Ansikte mot Ansikte. Han dog för våra synders skull. Han dog för att vi skall få leva.

Lina Sandell skriver: "De som gråter må vara då såsom grät de alls icke, de som fröjdas och ler också såsom gladdes de icke! Herren kommer, hans dag är nära, må vi bida den längtansfullt i tron, höja redan vår lovsångston: Honom, honom ske ära!"

Att gråta är en del av det kristna livet. En gång torkar Gud den sista tåren.

I himlen, på den nya jorden är mycket annorlunda. Döden finns inte där. Sorgen finns inte där.

Ingen synd, ingen skuld, inga tårar..

Men Jesu kropp bär märken av spikarna..

Gott och ont

"Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. 

Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. 

Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. 

Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? 

Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre!

 Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag. (Romarbrevet 7: 20-25)

Gud vet att en människa inte blir bättre här i syndens land. Vi människor borde också veta det. Men vi glömmer ibland.

Köttet kan inte förädlas. Ändå säger Jesus: Gå och synda inte härefter. Den nya människan formas efter Jesus förebild.

Den gamla människan som går under korsfästs med sina begär. 

Aposteln skriver i Efesierbrevet 4: "Ni däremot har verkligen lärt känna Kristus sådan han är. 

Ni har fått höra honom förkunnas och blivit undervisade i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 

Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. 

Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet."

Gud vare tack att vi får iklä oss den nya människan..

Luthers undervisning om synden

I dagens kortandakt av Luther läser vi: 

"En del människor vet mycket väl att de gör något som är fel. Ändå gör de det i rent hat, utan att bry sig det minsta om det gudomliga sanningsordet. Sådana människor syndar medvetet och av ondska. De envisas med att fortsätta med den synd de attraheras av, avstår inte från den och ber inte om förlåtelse för den. 

Sedan finns det andra som syndar omedvetet. David till exempel vet mycket väl att han gör någonting som är väldigt fel och synd mot Gud, när han låter döda Uria och ta ifrån honom hans fru. 

Innan han helt och hållet tänkt över vad det är han håller på att göra, så lockar den onda lusten och djävulen driver på honom så häftigt att han faller i synd. 

Däremot bekänner han efteråt att han har syndat, låter det onda han gjort gå upp för honom i sitt hjärta, önskar att han inte hade gjort det och längtar efter nåd. 

Sådan synd dras vi alla med. 

Vi låter oss luras och faller lätt. Plötsligt överrumplas vi av djävulen och vår syndiga natur, som Petrus av människofruktan, eller av oförsiktighet och dumhet, självsäkerhet och högmod. 

Men sådan synd har Jesus utplånat på korset. Synder av detta slag strider nämligen inte emot nåden. 

Den som ovetande har syndat säger inte: ”Jag har gjort rätt.” Nej, en sådan människa är naken och blottad, bekänner sin synd och ber om förlåtelse." (Citatet slut)

Luther skriver att även vi kristna låter oss luras av djävulen. Vår syndiga natur överrumplar oss.

Men även denna synd har Jesus utplånat på korset. Vi begråter den. Men ändå finns den kvar i vårt sinne. Ja även i vårt minne.

Men Anden som med sin stilla viskning uppenbarar och avslöjar vår synd visar på korset. Jesus Guds offerlamm har försonat synden.

Den Helige Ande för en strid mot synden i en kristen människa. Synden ger ingen glädje. Av hjärtat får vi begråta synden och fly till Guds nåd i Kristus Jesus.

"Hur min skuld jag än begråter, lika stor den står dock kvar, men på korset ser jag åter, Jesus fullt den sonat har."

Än finns det en värld

"Och Guds Ande svävade över vattnet. Gud sade: "Varde ljus!" Och det blev ljus."

Guds ord och Guds Ande. Bakom Guds ord finner vi Guds vilja. 

Guds löften vittnar om vad som är Guds vilja. Innan ordet går i uppfyllelse ger Gud löften.

Löften som vi får sätta tro till. Löften som får forma oss. Löften som bär..

Skapelseberättelsens ord om hur Guds Ande är verksam ät mäktig. 

"Än finns det en värld. Den lever trots makter av död och fördärv. Ty ordet blev motsagt, Guds skapelseord, och redan satt yxan till livsträdets rot, men räddningen sändes oss ovanifrån: Guds enfödde Son." (Psalm 170)

Löftesordet

"Maria, Herrens moder var trogen kallets bud och även i sin vånda hon litade till Gud. i henne växte så det stora löftesordet, och buren blott av nåden fick hon sin kraft att gå." (Psalmboken 57)

För Guds folk är Jesus löftesordet. Lina Sandell sjunger i en sång: "O Jesus, ditt namn är ett fäste i nöden, min käpp och min stav och mitt bergfasta slott. Ditt namn är det säkraste motgift mot döden, o, tänk om all världen nu visste det blott!"

Det är nåd att få bära Jesusnamnet här på jorden. Det nåd att få bära löftesordet. Världen vet det inte. Men Guds folk vet.

Lina vill berätta för hela världen. Hon skriver: "Så vill jag det härliga namnet besjunga, o Jesus, så länge jag ännu är här. Må sedan i evighet hjärta och tunga förkunna hur stort och hur lovvärt det är!"

Löftet till Abraham, det nya Jerusalem

"Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. 

På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn. 

Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna." (Uppenbarelseboken 3:12-13)

I Lukas 21 vittnar Jesus om vredesdomen över det judiska folket som förkastar honom. "De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade."

Ukrainas presidentpar har besökt vårt land under två dagar. Den ukrainske presidenten är en jude, en ättling till de från Jerusalem bortförda.

Det judiska folkets förskingring är ett av de stora tidstecknen vi finner i Guds ord. Det förra världskriget som rasade i Europa beredde den judiska statens grundande.

Jesus vittnar om att hedningarnas tider en gång tar slut. Tiden då det jordiska Jerusalem trampas under fötterna av hedningarna är över. 

Men våldsamma strider utkämpas ännu i Mellanöstern. Kriget mellan Israel och Hamas ödelägger Gaza. Människor lider och  civila dödas dagligen. 

Världen skakas av grymma och förödande krig och man förbereder sig för kommande krig. 

Mitt i allt detta påminns vi om ett annat Jerusalem, det himmelska Jerusalem som kommer ner från himlen. Det befolkas av ett berett folk. Sakarias, Johannes döparens far profeterar:

"Han har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids släkt, så som han för länge sedan hade lovat genom sina heliga profeters mun.

Han har frälst oss från våra fiender och från deras hand som hatar oss.

Han har visat barmhärtighet mot våra fäder och tänkt på sitt heliga förbund, enligt den ed han gav vår fader Abraham, att vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan fruktan, i helighet och rättfärdighet inför honom under alla våra dagar."

Löftena till Abraham uppfylls i Kristus Jesus. De uppfylls slutligen i det himmelska Jerusalem..

Av Guds stora nåd är Finland ännu ett fritt land där vi får vittna om det himmelska Jerusalem. Guds ord kan inte omintetgöras. Löftena står kvar och uppfylls också inför våra ögon.

"Kom, låt oss nu mot målet gå! De unga med de gamla får snart vila ifrån allt besvär,  därhemma hos vår Jesus kär." (Gustav Westerlund ss 113)

Omsorger, men fokus på Jesus

"Men akta er för att berusa er och dricka er fulla och låta era hjärtan tyngas av det dagliga livets omsorger, så att den dagen plötsligt kommer över er som en snara. 

Ty den skall komma över alla som bor på jorden. 

Vaka alltid och be om kraft att kunna undfly allt det som skall komma och kunna bestå inför Människosonen."

När jag läser den välkända texten enligt Folkbibelns bibelläsningsplan kommer Jesu ord till församlingens ängel i Filadelfia i mina tankar: "Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov. Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona."

Guds ord bevarar. Tilltron till Guds ord är ett skydd i turbulenta tider. När allt annat skakar står Guds ord orubbat fast.

Det här livets omsorger är viktiga. Men de kan också få oss att mista vårt fokus. 

I den tid som nu är får vi bereda oss att möta vår Gud. Plötsligt och oväntat står vi inför Människosonen när han kommer.

Han är vår vän. Han är vår broder. Och han kommer tillbaka efter att han berett allt i de himmelska boningarna.

Ett annat av många talande foton som mor bevarat. Kriget närmar sig. Man lever i sent 30-tal. Men från de famla fotografierna läser jag att man behåller lugnet inför den annalkande stormen.

Blicken vilar på den andra stranden. Hemmet dit stormens brus ej når. Jesus är med i båten. Då går det bra. Då nås målet. Tron bevaras och rättfärdighetens segerkrans erhålls av Han som segrat..

Sakarias lovsång

"Han har visat barmhärtighet mot våra fäder och tänkt på sitt heliga förbund, enligt den ed han gav vår fader Abraham, att vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan fruktan, i helighet och rättfärdighet inför honom under alla våra dagar.

Och du, barn, skall kallas den Högstes profet. Ty du skall gå före Herren och bana väg för honom och ge hans folk kunskap om frälsning, att deras synder är förlåtna för vår Guds innerliga kärleks skull.

I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss, för att ljus skall skina över dem som sitter i mörker som sitter i mörker och dödsskugga och styra våra fötter in på fridens väg."

Ovan läser vi Sakarias lovång. Det är dyrbart att ta del av hans budskap då hans tunga blivit löst och han predikar tro.

Guds löfte till trons fader Abraham var att vi frälsta från våra fiender skulle få tjäna Gud.  

Och märk: I rättfärdighet och helighet inför Gud.

Guds folk skall få kunskap om frälsning. Alltså att deras synder är förlåtna för Guds kärleks skull. Den kärlek han visar i Jesus Kristus. 

Och för det tredje: I mörkret och i dödskuggan skiner himlaljuset. Vi får smaka den himmelska friden. Våra fötter styrs in på fridens väg..

Ängeln Gabriel - tungan löses

I Folkbibeln finner vi att Gabriel uppenbarade sig för Daniel, Sakarias och Maria.

För Daniel uppenbarade Gabriel sig två gånger. Det beskrivs i hans bok kapitel 8 och 9. 

Gabriel uppenbarade sig sedan för Sakarias och när Sakarias hustru Elisabet var i sjätte månaden av sitt havandeskap sänds Gabriel till Maria..

Gud ger inte sin ära åt något skapat. Gud skall vi ära. Men Guds sändebud har en av Gud given auktoritet. Därför skall vi lyssna till deras budskap.

Budskapet till Sakarias är mäktigt: "Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse." (Lukas 1:14)

Du skall få fröjda dig och jubla. Det fick också Sakarias göra senare då hans tunga löstes: "Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud."

Sakarias och Maria

"Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 

Ty för Gud är ingenting omöjligt." 

Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne." (Slutdelen av söndagens evangelietext)

"Ske din vilja såsom i himmelen så ock på jorden." Så har Herren lärt oss att be. Vi vill inte ställa oss i vägen för Guds ord. Mycket bättre är det om ordet får forma oss.

"Må det ske med mig som du sagt."När Gabriel hör Marias ord kan denne Guds hjälte lämna den unga jungfrun.

Maria hade lagt sitt liv i Guds händer. Hon ställde sig inte i vägen för Guds ord. 

Jag har tänkt på offerprästen Sakarias och den unga jungfrun. Vilken skillnad. Sakarias kunde inte tro Ordet från Gud och han blev stum.

Maria trodde och alla släkten får prisa henne salig. Men Sakarias kunde inte tro. Guds ord gick i uppfyllelse men själv blev han stum. Jag antar att han var stum i åtminstone 9 månader.

Tron gör skillnad. Otron gör människan stum.

Ibland hör vi när stumma talar. Vi kan läsa vad de skriver. Man talar och skriver om Gud men utan tro.

Må Gud bevara oss för det..

Den Högstes kraft

 Lukas 1: 35-38:

Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. 

Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 

Ty för Gud är ingenting omöjligt." 

Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne."

Nu får Maria höra på vilket sätt hennes barn Jesus skulle bli till. Den Helige Ande skulle komma över henne. Barnet skulle avlas genom den helige Ande.

Genom den helige Ande föder Gud barn åt sig. Jesus är Guds Son. Född och inte skapad. Även när han skall födas som människa är hans ursprung från Fadern, från evighetens dagar.

Genom den Högstes kraft börjar Jesusbarnet växa i Marias livmoder. Guds Son är sann Gud och sann människa. Jesus är helig. Ingen synd finns i Honom. Han är syndfri i sig själv, men han skall bära världens syndaskuld.

Dina och mina synder bär han i sin kropp till korsets trä. Den här morgonens ljuvliga stunder inför ordet är klar.

Viss om Guds frälsning, viss om vår egen frälsning i Honom möter vi dagens sysslor, kommande dagar med allt vad det för med sig.

Gud är god!

Ett foto från svunna tider. Guds rike här i tiden går från tro till tro. Ordet skall predikas så länge Gud vill och tillåter. Sedan börjar de stora sammankomsterna på himmelens strand.

Snart är vi där..

Utom mig i Kristus

Lukas 1: 31-34:(fortsättning)

"Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 

Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 

Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 

Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". 

Namnet Jesus är ett underbart namn. I det namnet har du och jag vår frälsning. I Jesu blod är vi renade från all synd.

Jesus måste bli stor för oss. Själva måste vi bli mindre. Gud vill uppenbara för oss att vår frälsning är utom oss. Den är i Jesus Kristus. 

Jesus är den utlovade sonen till David. Konungasonen vars rike skall täcka hela jorden. Och riket är ett himmelskt rike. Jesus är given all makt i himlen och på jorden.

Maria visste att hon inte kunde föda en son. Ingen man hade ju rört henne. Hur skall detta kunna ske?

När våra mänskliga förmågor tar slut. När vi inser att för mig är det omöjligt att duga inför Gud. Då öppnas Guds väg. Då öppnas en ny levande väg.

Då öppnas den av Gud banade vägen. Guds Ande. Livgivaren. Han som vid jordens skapelse svävade över vattnet.

Utom mig i Kristus är min rättfärdighet. Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv.

Guds ord, hans evangelium hade predikats redan i Edens paradis..

Guds frälsning

Lukas 1: 29-31: "Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus."

När vi får himmelska gäster. När den himmelska klarheten visar sig för oss människor blir vi förskräckta. Maria blev förskräckt då hon hörde det himmelska sändebudets budskap. 

"Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." Maria var benådad. Hon skulle glädja sig. Hon fick höra att hon funnit nåd hos Gud.

Hon hade blivit förklarad rättfärdig. Hon ägde en rättfärdighet som grundade sig på Guds rådsslut, på Guds frälsningsplan.

Maria kunde ta emot budskapet om frälsningen på två sätt. I tro eller i otro.

Maria kunde ha förkastat Guds plan med henne. Men från himlen hade man givit henne tro. Herren var med henne. Han som skulle födas, han som är, var och skulle komma var med henne.

Och nu talar Gabriel igen till Maria: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus."

Ängelns budskap

 Lukas 1: 26-28:

I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud  till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 

Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 

Vi har redan idag fått ta till oss den apostoliska hälsningen. Budskapet om nåd och frid från himmelen.

Vid den himmelska tronen skedde en gång något förunderligt. Gud sände ut en ängel med budskap till jorden. Ängeln hette Gabriel. 

Namnet Gabriel betyder: "Gud är min styrka". Betydelsen kan också vara "Gud är min starka man" eller "Guds hjälte".

En ängel är en ande i helig tjänst. Ett Guds sädebud som blir utsänt för att tjäna dem som skall ärva frälsning.

Vi förstår att det nu inte var något rutinuppdrag. Nu skulle något unikt ske på jorden. Något som aldrig skett förut och aldrig mera skulle ske.

I himlen hade man en gång haft ett rådslag. Fadern, Sonen och den helige Ande hade beslutit att Gud skall bli människa för att frälsa människosläktet från dess synd. 

I himlen råder en fullkomlig enighet och det var klart att det var Jesus som skulle bli människa. 

Nu var det Guds tid. Nio månader före det som vi kallar den första julen.

I Nasaret levde en ung flicka som hette Maria. Hon var trolovad med Josef. En gång skulle de gifta sig och börja sitt gemensamma liv som man och kvinna i ett livslångt äktenskap.

Att Maria var jungfru betyder att Maria inte ännu hade haft något sexuellt umgänge. Varken med Josef eller någon annan man.

Bland Guds folk var det klart att det sexuella umgänget hörde till äktenskapet. Det här var självklart för Maria och Josef.

Det visste man nog också i himlen att varken Maria eller Josef ville bryta mot Guds goda vilja för dem. 

Men nu var Maria ett utvalt redskap för ett sunikt uppdrag. Hon hade en unik uppgift då Gud skulle födas som människa. Då Jesus skulle bli människa.

Maria skulle föda Guds Son. Maria var den av Gud utvalda kvinnan som skulle föda Honom som skulle krossa ormens huvud.

Nu var det den rätta tiden. Nu var det Guds tid och Maria rustas för tjänst i Guds rike. Ängelns budskap till Maria var: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 

Nåd och frid!

"Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus."

Det är en glädje att få hälsa med den apostoliska hälsningen. Det är stort att få himmelska hälsningar. Att få höra att det finns nåd hos vår Herre Jesus Kristus.

När budskapet om den himmelska nåden förkunnas så vill Gud skapa frid. Han vill komma med frid till ditt och mitt hjärta.

Vi människor saknar ofta frid. Då är det tungt att leva. Då känns det så mörkt och kallt. Men som Guds barn brukar vi hälsa på varandra med Guds frid.

Må Gud idag ge oss av den himmelska friden. 

Ljuva tanke!

"Ljuva tanke att mitt hem är där och att jag, fast ringa, dit får komma!"

I Romarbrevet 8:16 läser vi: "Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn."

Här har vi nyckelversen i kvällens undervisningstillfälle om frälsningsvisshet. Anden vittnar. Den helige Ande vittnar. Vår egen ande får del av Andens vittnesbörd. Då Jesus är vår broder är Gud vår Fader. 

Vi är Guds barn genom tron på evangelium, av nåd, utan gärningar. Guds förlåtelse kommer till oss genom evangeliet om Jesus Kristus. 

Guds Ande och vår egen Ande får samstämmigt vittna att vi är barn till Gud.

 

Trosbekännelsen - på vägen hem

"Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige, himlens och jordens skapare, och på Jesus Kristus, Guds ende Son, vår Herre, som blev avlad av den helige Ande, föddes av jungfrun Maria,

led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och begravdes, steg ner till dödsriket,

uppstod på tredje dagen från de döda, steg upp till himlarna, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida

och skall komma därifrån för att döma levande och döda,

och på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet."

I den apostoliska trosbekännelsen bekänner vi att Jesus vår Herre  blev avlad av den helige Ande. Han föddes till jorden genom jungfru Maria.

Vi bekänner också vår tro på den helige Ande. Och vi börjar att bekänna vår tro på Gud den allsmäktige, himlens och jordens skapare.

Trosbekännelsen definierar tron som kommer från himlen. Tron som frälser. Tron som ger syndernas förlåtelse och det eviga livet.

Också tron på kroppens uppståndelse. Den tron fick bli levande för mig på hemvägen igår. 

Den tron är den helige Andes verk. Han föder den genom ordet. Uppståndelsetron vilar på Guds ords grund, på det som Gud gjort och gör i Kristus Jesus.

Ibland får vi känna glädjen i den Helige Ande. Vår tro upplivas. Himlen är nära. 

Små, korta men ljuvliga stunder på vägen hem..

Den Helige Ande kommer över Maria

"Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."  

Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 

Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 

Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 

Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".

Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. (Lukas 1:28-35)

Gud sänder en ängel till Maria för att berätta för henne vad som skall ske. Maria skulle bli havande genom den helige Ande. Och den högstes kraft skulle vila över henne.

Maria satte tro till Guds ord. Den Helige Ande stadfäste ordet i hennes hjärta. Marias tro kom av predikan. Guds sändebud, Herrens ängel framförde Guds ord till henne. Genom ordet födde den Helige Ande tro i Marias hjärta. En frälsande tro på sin Frälsare.

Maria var ett redskap i Guds frälsningsplan. Hon ställde sig till förfogande. Hon bar barnet från Gud i sitt sköte i nio månader.

Sedan fick hon också ge barnet namnet Jesus. Hon fick namnge sin Frälsare.

Nog har vi ett stort och djupt budskap att betrakta och förundra oss över..

Jungfru Maria - havande genom den helige Ande

"Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad med Josef, men innan de hade kommit tillsammans, visade det sig att hon var havande genom den helige Ande." (Matteus 1:18)

När vi läser Matteus och Lukas samtidigt märker vi att både Maria och Josef fick änglabesök. Gud sände sina änglar för att förklara det stora som hade skett. Gud skulle bli människa och ta människosläktets synder på sig. Jesus skulle bära världens syndaskuld. Gud tar syndens straff på sig själv.

Ängelns budskap till Josef var: "Josef, Davids son, var inte rädd att ta till dig Maria, din hustru, ty barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 

Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder." Allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas som Herren hade sagt genom profeten: Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel,det betyder Gud med oss."

Nådemedlen - kvällsläsning

I nådemedlen förmedlas den nåd som Kristus förvärvat. 

Nådemedel är först och främst Ordet om försoningen. Alltså Evangeliets ord. 

I boken Kristen dogmatik framhålls att evangeliet är ett nådemedel i alla de former det når oss. I predikan, i Guds nerskrivna ord, ja även då Guds ord begrundas i hjärtat.

Sedan har Gud också bundit syndaförlåtelsen vid av honom förordnade yttre handlingar (dopet och nattvarden)

Vi människor försöker ibland binda Guds nåd eller göra den mindre än den är.

De lutherska bekännelseskrifterna framhäver att sakramenten inte har något annat egentligt ändamål än vad evangeliets Ord har. Nämligen att betyga och erbjuda syndaförlåtelsen och att väcka och stärka tron hos dem som mottager sakramenten.

Vissa påstår att sakramentens värde förminskas då man lär att deras ändamål blott är meddelandet och bekräftandet av syndernas förlåtelse.

Intressant och god läsning konstaterar jag. Det är Guds sak att i sitt Ord definiera sakramentens ändamål. 

Och när vi äger syndernas förlåtelse genom tron har vi stor orsak att tacka Gud för hans stora och väldiga nåd.

Till de i sig själv ovärdiga!

"Nåden ges endast till ovärdiga." Nåden är nåd! 

Jesu Kristi nåd. Jesus vår enda möjlighet. En sådan aspekt av frälsningsvissheten lyftes fram vid dagens Gudstjänst i Larsmo kyrka.

Om än världen rämnar står Herrens nåd fast. Gud är god mot ovärdiga som vänder sig till Honom..

"Månne Gud förkastar

någon enda själ

som till honom hastar?

Nej, jag vet det väl:

om än världen rämnar,

Herrens nåd står kvar.

Trygg är den som lämnar

sig i hans förvar."

(Psalmboken, 342)

Människosonens dagar

I bibelläsningen idag läser vi om Människosonens dagar. Under Människosonens dagar äter och dricker människorna. Man gifter sig och blir bortgifta. Det är som på Noas tid.

Livet på jorden går sin gilla gång. Guds sol lyser över onda och goda.

Det är som på Lots tid. Man äter och dricker, köper och säljer, planterar och bygger.

Men av texten förstår vi att något annat också sker. Gud bereder sitt folk för sitt eviga rike. Evangeliet går ut. Nådens ark fylls.

Det kommer en ny dag - Människosonens dag. Den dagen hämtar Jesus sin församling. Den kommer hastigt som blixten. Plötsligt i ett ögonblick förändras allt.

Den ene tas med. Den andre lämnas kvar. Vilket budskap vill Jesus ge med dessa ord?

I bibelns sista kapitel läser vi: "Och han sade till mig: "Försegla inte profetians ord i denna bok. Ty tiden är nära. 

Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, den rättfärdige må fortsätta att göra vad som är rätt och den helige att helga sig."

"Se, jag kommer snart och har min lön med mig för att ge var och en efter hans gärningar."

Den som följer Jesus vill gå i hans fotspår. Där var man inte bryr sig om frälsningen och det nya livet. Där var den döda kroppen finns - där samlas gamarna. Ingen vinner det eviga livet med en död tro.

Igår fick vi ta del av en predikan över samma tema, men från Matteus 24. Herden förde fram ett budskap från Jesus. Han predikade Gud ord.

Vi är ett välsignat folk då Guds ord predikas mitt i bland oss. Ordet som vittnar om att vi är gäster och främlingar här på jorden. Himlen är vårt hemland.

Jesus hämtar oss till det hemlandet då tiden är inne. Då lämnar ingenting kvar här på jorden.

Men det blir något att få. Det blir något för barnen att få: I den himmelska stad, där var tunga är glad: Där blir något för barnen att få.

På jorden blir det inget mera att få: det som lämnar kvar är mat för gamarna..

 

Försoning - på Moabs hedar

"för att bringa försoning för oss inför Herrens ansikte." Orden berörde i bibeläsningen av ett "tungt" kapitel som handlar om striden mot Midjan och Moab.

Fjärde Mosebokens 31 kapitel handlar om kriget mot Midjan. "Herren talade till Mose. Han sade: "Tag hämnd på midjaniterna för Israels barn. Därefter skall du samlas till ditt folk."

Mose hade ännu en sista uppgift som ledare för Guds folk. Han skulle utföra Herrens hämnd på Midjan.

Hämnden blev ett blodbad och även profeten Bileam, Beors son dödades med svärd.

På Bileams inrådan hade Moabs döttrar tidigare förlett Israels barn att begå otrohet mot Herren. Som en följd därav hade en hemsökelse kommit över folk.

Gamla testamentet måste nog läsas i nya testamentets ljus. Då uppenbarar ordet hur den i synd fallna människan är totalt beroende av Guds försoning. 

Guds försoningsverk i Kristus Jesus är det ända som bringar oss försoning inför Guds ansikte. 

Guds ord avkläder oss all egen dygd. Ordet gör oss helt beroende av Herren Jesus. Då kan Guds goda vilja ske..

"Världen i Jesus rättfärdig är vorden. Han på sitt hjärta var syndare bar, när på sitt kors mellan himlen och jorden han vår förlossning, vårt skuldoffer var. Skulden där dränktes i blodskällans flöden, syndaregistret vid korset han slog. Domaren led för dödsfångarna döden, 

Gud är försonad och vi har då nog."

Den som älskar Jesu återkomst

"Själv offras jag redan som ett drickoffer, och tiden för mitt uppbrott är inne. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. 

Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst." (Andra Timoteusbrevet 4:6-8)

Aposteln Paulus vittnar om hur de som älskar Herrens återkomst skall få rättfärdighetens segerkrans. 

Dagen då segerkransen ges är den dag då Herren Jesus kommer tillbaka.

Vi märker att det finns ett samband mellan att vänta på, att älska Jesu återkomst och segerkransen.

Guds folk är utkallade ur världen för att leva i Guds rike, i Sonens rike. Jesus är den som förlänat segerkransen åt sin brud. Visst blir det en stor dag då Jesus kommer, då segerkransen ges.

Tack käre Herre för att du och ingen annan håller segerkransen i förvar. Du förstör den inte. Hos dig vissnar den inte. 

Tack för att den alltid är lika ny och härlig..

"Därför jag bära vill mitt kors frimodigt, ty utan det får jag ej ärans krans. Om jag för Jesu skull skall krönas blodig, vad gör väl det när evigt jag är hans."

Livets bok eller eldsjön

"Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras härar samlade till strid mot ryttaren på hästen och mot hans här. 

Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och genom dessa tecken vilselett dem som hade tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. 

Levande kastades de båda i eldsjön som brinner av svavel." (Uppenbarelseboken 19:19-20)

Vi lever i en tid då ondskefulla härskare styr världens mäktigaste riken. USA:s, Rysslands eller Kinas ledare kan nog inte direkt beskyllas för att vara pålitliga.

Ondskan tilltar på vår jord. Samma ondska finner vi också bland religiösa ledare. Tyvärr finner vi den också i oss själva.

Herren Jesus är mitt hopp. Han är den här världens hopp.

Guds ord vittnar om att ondskan kommer att samlas i hop till en plats som kallas eldsjön. Eldsjön, är den andra döden, en plats bortom Guds nådefulla ansikte.

Den slutliga domen är eldsjön. "Om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön."

I Moseboken läste vi om hur Herren var bedrövad i sitt hjärta. Gud som vet allt visste att människan skulle falla i synd. 

Guds goda tankar för sin skapelse, för människan finner vi i Livets bok. Det är en mäktig bokrulle. Vi kan inte se allt i den boken. Med trons ögon ser vi något av det som Gud berett redan innan jordens grund lades. Det som han uppenbarar i sitt Ord och genom sin Ande då han i sin ofattbart stora kärlek vill dra oss till sig.

Ja, vi ser allt vi behöver se. Vi ser Herren Jesus vår Frälsare. Han är en vacker syn. Han är ingången till Livets bok. Han har boken i sin hand.

Det är gott att få sätta sitt liv i Jesu händer. Där kan varken den första döden eller den andra döden som är Eldsjön nå oss.

Eldsjön finns. Den är beredd. Om någon förnekar den är denne en förrädisk villolärare.

Men, Jesus är räddningen. Honom skall vi predika utan att förtiga sanningen. Noa predikade sanning. Han vittnade om floden. Men han visade på räddningen. Han visade på Arkens dörr som stod öppen.

Den ark som en dag skulle stängas av en osynlig hand. Ingen har någonsin sett Gud som är Ande. Men Herren Jesus har visat sig. Han levde här på jorden en tid. Han tältade här. Sin egen kropp. Sitt eget blod beredde han till en viloplats, till en fristad.

" Skynda till Jesus, Frälsaren kär! Se, i sitt ord han vägen oss lär. Ja, mitt ibland oss står han nu här, ropande vänligt: Kom! Ljuvligt, ljuvligt bliver det förvisst när vi rena från all synd och brist, alla tillsammans mötas till sist, hemma hos Herren Gud!"

Innan nådens dörr stängs

"Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. 

Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. Herren sade: "Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem." 

Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon." (Första Moseboken 6:5-8)

I mina tankar kom Moses berättelse om hur Noa fann nåd inför Gud. Noa räddades genom Guds nåd innan den "dåtida världen" gick under genom vatten.

Aposteln Petrus skriver att i vatten och i kraft av Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under.

I kraft av Guds ord. Det som ingen annan än Noa och hans familj trodde att skulle ske skedde. Guds ord går alltid i uppfyllelse.

Hebreerbrevets författare skriver: "Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom. 

I tron byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina, sedan Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro."

Gud varnar genom sitt ord. Det är nåd att få tro på Guds ord i tider då ondskan tilltar. Herren Jesus är den ark som vi får fly till.

I Honom har vi en ark som håller i elden. Angående den jord där vi nu lever skriver Petrus: "Men de himlar och den jord som nu finns har i kraft av samma ord blivit sparade åt eld och förvaras till den dag då de ogudaktiga skall dömas och bli fördömda."

Låt oss ta vara på Guds nåd. Låt oss fly till Guds nåd i Kristus Jesus. Då ondskan och allt ogudaktigt brinner i eldsjön torkar Herren Gud sitt frälsta folks tårar..

Syndaskulden tog Jesus

"Den syndaskuld som låg på mig tog villigt du, Guds Lamm, på dig, och därför jag nu fri och glad i blodet min försoning har."

Så skriver gamle Gustav i sin sång. Nog var det en väldig syndaskuld som Jesus bar. Som han villigt tog på sig och bar till Golgata kors.

Tänk att du och jag får vara fri och glad. Det finns kraft i Jesu blod. Om den kraften läser vi i Hebreerbrevet 10:

"Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött. 

Vi har en stor präst över Guds hus. Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten. 

Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast. 

Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig."

I kraft av Jesu blod går vi en dag in i himlen. Då får vi ta i besittning den plats som Jesus där berett för dig och mig.

Vi får ge akt på varandra och uppmuntra varandra. Vi behöver inte vakta på varandra utan får högakta och vandra i frid och kärlek till varandra.

Hur kommer man till himlen?

I en skrivelse i tidningen Kyrkpresen läser jag: "– Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen."

Skrivelsen är från år 2010. Biskop Björn möter karagrupperna i Pedersöre prosteri. 

Då ställdes ännu frågan om hur man kommer till himlen. Men redan då var det mycket annat som var viktigare för Kyrkans ledning.

Men en viktig fråga ställdes. Och vi får ställa den på nytt: Hur kommer man till himlen?

Redan frågan vittnar om att man förstår att alla inte kommer till himlen. Guds ord talar om två slutdestinationer för en människa. Himmel eller helvete.

Därför är frågan livsviktig. Den behöver ställas på nytt och på nytt. Och svaret behöver vara tydligt och klart.

Till himlen kommer den som följer Jesus. Den som i tro tar till sig Guds frälsning som är Kristus Jesus.

Synden byts mot nåd. Himavägsvandrarens mat är syndernas förlåtelse. I en diskussionstråd igår läste jag: "Vi fortsätter att kämpa mot himmelens härlighet och tro synderna förlåtna i Jesu namn och blod."

Ljuvliga ord. Ljuvliga löften. Fortsätt att kämpa den goda kampen där synd byts mot nåd. Fullborda ditt lopp. Behåll din tro som Gud gett dig.

Och om du inte tror, så tro. Tro på Jesus din Frälsare!

Vi fortsätter vandringen mot himlen. Vi fortsätter tro synderna förlåtna i Jesu namn och blod.

Då ses vi i himlen. Då kommer vi fram. Många av farbröderna som samlades 2010. Ja vi kan säga de flesta har redan slutat sin vandring.

Och det slutade bra eller dåligt. Det slutade bra om de i tro på Herren Jesus fick sluta sina ögon och gå in i himmelens land.

Skärmdump från tidningen Kyrkpresen 2010.

Ledande fariseer

"När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom. Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom." (Lukas 14:1-3)

Hur gick det sen? - Jesus botade mannen. 

En egenrättfärdig människa vaktar på Jesus. Man har sina tankar om hur och vad Jesus kan göra. Ja man vill också reglera när Jesus får göra något.

Den egenrättfärdiga människan är mån om sin ställning. Därför blir Jesus lätt en fiende. 

Vi har ett levande Guds ord. Ett ord som vill samla runt Jesus.

Bilden av en sjuk man som kommit till Jesus. En människa som Gud kallat är stark. Den egna hjälplösheten driver till Jesus.

Jesus har ännu idag alla möjligheter. Men vi människor börjar lätt vakta på Jesus. Vi vaktar på varandra.

Vi böjer oss lätt under fariseernas och andra självutnämnda religiösa auktoriteters krav och normer. 

Som kristna är vi ändå kallade till att följa Jesus. Den kristna församlingen har ett uppdrag att gå ut och göra alla folk till lärjungar. Församlingen kallar och utrustar människor till tjänst. Herren Jesus kallar genom sin församling.

Fariseerna däremot verkar för att själva få mera makt och bättre ställning. Man glömmer eller vill inte fråga vad som är Guds vilja.

Han stillar strider!

 "Kom och se Herrens verk, häpnadsväckande saker gör han på jorden.

Han stillar strider över hela jorden, han bryter bågen och bräcker spjutet, bränner upp vagnarna i eld.

"Bli stilla och besinna att jag är Gud, upphöjd bland folken, upphöjd på jorden."

Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela." (Psaltaren 46: 9 -11)

I Anden skådar Koras söner vad Davids son, Jesus Kristus gör. Anden vill också uppenbara det för dig och mig.

Den här morgonen fick jag ha en kort andakt i skogen. Gud är god!

Fred och frihet

I brevet till de kristna i Tessalonike skriver Paulus förunderliga ord. Folket talar om fred och frihet, men drabbas av plötslig undergång. 

Vad syftar aposteln på som var känt för den första tidens kristna?

Aposteln skriver: "När det gäller tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. 

Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbar undergången dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och de slipper inte undan."

Folket väntar sig fred och frihet, men drabbas av plötslig undergång. Folket har glömt sin Gud. Människan känner inte mera Guds ord. Man vill inte inse att syndens lön är döden. 

Man bereder sig inte att möta sin Gud. 

Sedan vänder sig Paulus till de kristna: "Men ni, bröder, lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 

Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret."

Ett folk som fått leva i Guds ords ljus tar alltid Guds ord till sig. "Om Herren vill och vi får leva." Om Gud så vill blir det fred. Trygg är den som förtröstar på Gud, på Herren Jesus.

Sedan förmanar han de kristna till att vara andligt vakna och andligt nyktra. 

"Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 

Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm."

Igår nåddes vi om bud om fred och trygghet. Och vi får knäppa våra händer och be om ett slut på krig och lidande. Ja vi får be om fred för Ukrainas folk och för Europa.

Freden och tryggheten vilar i Guds händer. Om Gud vill, om tid ännu ges kan vi få fred. Men vi vet också att Herrens dag kommer plötsligt. 

Gud sätter en gräns för ondskan, för all ogudaktighet. Gud är god och hans vilja är att alla människor skall få del av den frälsning som han ger i Jesus Kristus.

Vi vet att Guds goda vilja sker till sist. Guds rike kommer i sin härlighet. Kristus hämtar sin väntande brud från jorden och vredesdomen drabbar de som förkastar Gud och hans frälsning.

Vi få leva i hoppet. Frälsningshoppet är vår hjälm. Hoppet om frälsning skyddar vårt huvud, vår tankevärld.

Herre fräls, Herre förbarma dig!

En del bilder från fredsförhandlingarna väcker oroliga tankar. Där man nu förhandlar om fred känner man inte Israels Gud. Man sätter inte sitt hopp till Guds Son, Jesus Kristus vår Herre.

Gode Gud, på dig förtröstar vi. I dina händer vill vi lämna oss själva, alla nära och kära..

Ett tryggt Guds ord

Guds ord är tryggt. Det håller att sätta tro till. I dagens bibelläsning lär Jesus oss hur vi skall leva inför hans återkomst. Lukas skriver i kapitel 12:

"Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande. Var som tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom när han kommer och knackar på. 

Saliga är de tjänare som Herren finner vakna när han kommer. 

Jag säger er sanningen: Han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem. 

Saliga är de han finner vakna, även om han skulle komma mitt i natten eller på småtimmarna."

Tid för en ny sång

"Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära." (Uppenbarelseboken 1:3)

Det är nåd att få leva med tron att tiden är nära. Guds tid är nära. Tiden för nya himlar och en ny jord är nära.

Evigheten är nära. Predikaren vittnar om att Gud lagt Evigheten i människornas hjärtan. Men de kan inte förstå Guds verk från början till slut.

Allt som Gud gör består för evigt. Den himmel som vi ser skall ändå försvinna. Och den jord där vi lever, den skall nötas ut som en klädnad. Vi förstår att det är syndens verk.

Profeten Jesaja skriver om hur Guds frälsning ska bestå för evigt. Hans rättfärdighet ska inte brytas ner.

"Men min rättfärdighet ska bestå för evigt, min frälsning från släkte till släkte."

På morgonen tänkte jag på den nya sången. Den sång som de frälsta får sjunga. De friköpa som stod med Lammet på Sions berg sjöng en ny sång inför tronen.

I psaltarpsalmen 33 uppmanas vi till att sjunga en ny sång. Konung David vittnar om hur Herren lade en ny sång i hans mun.

I psaltarpsalmen 96 uppmanas vi att sjunga en ny sång: "Sjung till Herren en ny sång, sjung till Herren, hela jorden! Sjung till Herren, lova hans namn, ropa ut hans frälsning dag efter dag!"

"Sjung till Herren en ny sång! Han har gjort under, han har gett frälsning med sin högra hand, sin heliga arm. Herren har gjort sin frälsning känd, han har visat sin rättfärdighet inför folkens ögon. Han har tänkt på sin nåd och trofasthet mot Israels hus. Jordens alla ändar har sett vår Guds frälsning." (Psaltaren 98)

Vid tronen i himlen ljuder en ny sång. För Jesu skull skall vi en gång få sjunga den till Guds och Lammets ära..

Guds folk får öva på den nya sången, sången om Guds frälsning.

Ett evigt evangelium

"Och jag såg en annan ängel flyga uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla folk och stammar och språk och länder, och han sade med stark röst: "Vörda Gud och ge honom äran! Stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna." (Uppenbarelseboken 14:6-7)

Vi lever i en välsignad tid då Guds ord ännu mycket rikligt går ut över jorden. På grund av flunssa kunde jag inte själv besöka bönehuset igår. Men Gud har gett oss goda möjligheter att ändå kunna ta del av ordet. Den möjligheten får vi tacka Honom för.

Vi behöver verkligen Guds ord i den tid som nu är. Vi anar att Babylons fall kan vara nära förestående. Gud vet när.

Babylon bjuder ut sin otukts vredesvin åt alla folk. Men Gud bjuder ut sitt livgivande ord. 

"Och sedan hon evigt får sjunga så glad ditt lov med all himmelens här. Vad jublet blir stort i den himmelska stad, vad lust och vad salighet där!"