Vid Stilla Havets kust

"Himmelriket är också som en köpman, som sökte efter fina pärlor. 

När han fann en mycket dyrbar pärla gick han och sålde allt han ägde och köpte den."

(Matteus 13: 45-46)

Liknelsen målar en bild av hur en människa kan fängslas av himmelriket, när hon finner det.

När människan av Guds nåd får inse vad hon äger genom tron på Jesus Kristus blir allt annat billigt och ringa.

Det finns en väldig kraft i evangeliet som också kan omforma människans liv.

I guldgrävarsången, en gammal väckelsesång finner vi en beskrivning på denna förvandling. Jag citerar:

"En gång i fjärran väst vid Stilla Havets kust. Jag fann mej själv en sommardag mitt hjärta slog med lust. Och snart med mod på land jag stod.

Jag tänkte gräva guld bli rik och få betjänt. Men mina planer gick omkull och jag fick ej en cent. Men aldrig förr mej bättre hänt. 

För jag blev frälst ja härligt frälst. Och jordens skatter får vem som helst. Jag ger ej bort den skatt jag fått. För millioner jag mår så gott.

Att vinna ära här det aktar jag ej stort. Mitt namn i himlen skrivet är och genom himlens port. En gång jag går och kronan får.

Betyder inget här om kassan ej är full. Att vara himlens miljonär är mera värt än gull. Ty banken där går ej omkull.

För jag blev frälst ja härligt frälst. Och jordens skatter får vem som helst. Jag ger ej bort den skatt jag fått. För millioner jag mår så gott."