Från köksfönstret 31.05.2026

"Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn." Johannes 3:18)

Jag har funderat litet över Jesu tal om de torra kvistarna.

Att ibland få känna sig som en torr kvist är en del av det kristna livet. I oss själva, utan Jesus är vi ju just torra kvistar.

Men Jesus ger liv. Han väcker och upprätthåller tro.

Ute är det ljust och grönt. Skapelsen fylls av nytt liv. Gud är trofast..

Den 31 maj för 21 år sedan lämnade en kär bror det här jordelivet. Han flyttade till ett bättre land i en fast tro på Jesus sin Frälsare.

Herrens nåd är var morgon ny läser jag i en minnesskrift.

Månne inte färgerna är ännu vackrare där hos Jesus. Nog blir det en härlig färgprakt på uppståndelsens dag..

Jesu lärjungar

"Min Far förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar." (Johannes 15:8)

Fadern förhärligas när människor bär rik frukt och blir Jesu lärjungar.

Intressant att frukten nämns först. Jesus säger inte här att när ni blir hans lärjungar och bär rik frukt.

Frukterna är Andens. 

Andens frukt däremot är:

-kärlek

-glädje

-frid

-tålamod

-vänlighet

- godhet

-trohet

-mildhet

-självbehärskning

Fadern förhärligas om vi bär kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet mildhet, självbehärskning.

Och blir Jesu lärjungar..

Vingårdskniven

"Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt." (Johannes 15:2)

Vi förstår att Fadern är den enda som kan och får hålla i den vassa vingårdskniven. Ingen människa får ta vingårdskniven i sin hand och börja skära bort grenar.

Fadern är den som skär bort och domen har han överlämnat åt Sonen. 

När ett friskt träd får växa skjuter det skott. Det kommer nya grenar. 

Men kan en torr kvist skjuta skott. För Gud är allting möjligt läste jag på en skylt längs Larsmovägen igår.

Friden som band

"Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. 

Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. 

Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten : en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. 

En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt."

I dagens episteltext från Efesierbrevet 4 lyfter aposteln fram friden samtidigt som tålamod och kärlek. - Ja också fördragsamhet.

Alla dessa egenskaper finns hos Jesus och därigenom också i hela vinträdet. I saven, i Jesu blod finns allt detta.

När fästpunkten får vara ren får alla grenar i vinträdet, även du och jag fördragsamhet, tålamod och kärlek. Och så även den sällsamma, den livsviktiga friden. Banden som binder samman allt. - Till ett i Kristus.

"Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten."

Eller som det står i folkbibeln: "Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band"

Har du och jag denna strävan? 

Har vi Jesu fördragsamhet?

Har vi Jesu tålamod?

Har vi Jesu kärlek?

Har vi den första kärleken som vi också en gång fick eller har vi övergivit den.

Nog är det en kraftig näringslösning som strömmar ut från vinstocken och genom grenarna ända ut till de sista små grenarna som ändå av Guds nåd hålls fast mitt i världens kalla vindar.

Vad kan rena fästpunkten till stammen? Vad kan ta bort det slagg eller de proppar som hindrar blodet att strömma fritt?

Bättring och omvändelse!

Jesu vänner älskar varandra

En kristen vill tjäna Gud. Vi talar ibland om Guds ords tjänare. Men som framgår av det vi läser i Johannes 15 kunde vi tal om Guds ords vänner.

Vi är vänner med Guds ord. Ordet är en god vän även då det tuktar oss.

Jesus älskar sina bröder och systrar som han gett sitt liv för. Och han befaller oss att älska varandra.

" Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er."

Jesus uppmanar oss att älska bröder och systrar såsom han har älskat oss.

Men vi vill inte riktigt älska. Vi kan inte riktigt älska som Jesus. - Den gamla människan kan inte det. Det märker vi alltid då vi ställer oss inför Guds ord. Då vi ställs inför ordet.

Vi får bekänna vår synd och skuld. Herre vi har inte förmått hålla din bud. 

Herre förbarma dig. Herre ge oss kärlek till ditt ord och varandra.

Herre låt ditt ord och din kärlek förvandla oss, våra sammanhang och församlingar..

Guds kärlek och ordet

"Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Fars bud och är kvar i hans kärlek." (Johannes 15:10)

I inkommande helgs evangelietext finner vi två intressanta paraller.

Guds vilja är att vi är i Kristus och Guds vilja är att vi förblir i hans ord. Alltså att vi erkänner bibeln, Guds ord som hans ord. Som ett gott ord som vi får böja oss under även när vi inte förstår det.

Det är Guds verk att vi håller oss till hans ord. Det märker vi i Johannes 15:7: "Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det."

Alltså om Jesu ord (samma som Guds ord) förblir i oss. Om de förblir verksamma och får leda oss sker Guds goda vilja.

Andens frukter syns och finns då också i församlingen. 

Läs följande ord i bön. Tänk vilken klarhet det finns i Guds ord (vers 12-17):  

" Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. 

Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.

Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. 

Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far. 

Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 

Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra."

Fullkomlig glädje

" Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och för att er glädje ska bli fullkomlig." (Johannes 15:11)

Här i tiden orkar vi inte alltid vara glada. Ändå är Guds och Jesu vilja att vi skall få vara glada. Ja Jesus vill att glädjen skall få vara fullkomlig.

Den här morgonen blev jag glad över Guds ord. Tänk att Gud vill att vi människor skall få känna himmelsk glädje.

Redan här i tiden i allt vad vi möter finns det en himmelsk glädje som Gud i sin nåd och trofasthet öppnat i Kristus Jesus.

Tack Gode Gud!

En torkad kvist - nytt liv i Kristus

Här i tiden kan en kristen ibland få känna sig som en torkad kvist. När jag tänker på den i synd fallna människans begränsningar kommer en psalmvers av Topelius i mina tankar:

"Som den unga björk i skogen växer frisk i sommarregn, låt mig växa stark och trogen i ditt goda fadershägn. Och när stormar skakar mig, låt mig fäste ha i dig och mig hålla vid det ena: att dig älska, frukta, tjäna"

Det är gott att minnas att Fadern är vingårdsmannen. Att Jesus är det sanna vinträdet. Kanske man också kan ta björken som en bild, då vi har svårare att kunna förstå vinträdets eller vinstockens uppbyggnad.

Den växt som har sitt fäste i Herren Jesus, i Kristus drabbas inte av röta, av torka. I Kristus är även en människa som känner sig som en torkad kvist en ny skapelse.

Den nya människan växer för himmelen. Den gamla behöver avta, känna av törst och litenhet för att den nya skall få spira för evigheten.

Redan här nere. Känn vårens friska doft. Tänk på fästet i Kristus. Tjäna Gud med glädje om än det sker i mänsklig svaghet.

I en annan psalm sjunger vi: "Det våras i dal, och det knoppas på höjd, vi ser att Guds rike är nära. Där uppe fullkomnas för evigt vår fröjd,det hoppet skall ständigt oss bära. Gud, låt oss få mötas i himlen en gång, din ära bland änglarna sjunga"

Bortskuren?

"Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt."

Tänk att ha fått vara i Kristus och bli bortskuren. Vad är det som hindrar att den näring som kommer från stammen, från Jesus går till en gren?

Varför lämnar människor tron på Jesus? Eller hur kan en människa tro att hon är kristen, men sakna livet.

Levande tro och död tro. Den levande trons frukter och den döda trons beska frukt.

Mina tankar går till berättelsen om ogräset och vetet. Ovännen sår ogräs i Guds åker. Ovännen som viskar: Har Gud verkligen sagt?

Guds bud och tron på Jesus

"Jesus svarade: "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. 

Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. 

Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er."

I Johannes 14 lyfter Jesus fram hur hans ord är Faderns ord. Vidare vittnar Jesus om hur den Helige Ande som Fadern sänder i Jesu namn lyfter fram Guds ord.

Den Helige Ande påminner de kristna vad Ordet säger.

Om vi sätter oss över Guds ord så handlar vi också i strid mot den Helige Andes ledning. Om vi lever i uppror mot den treenige Guden så är vi inte i Kristus.

Då är vi en avbruten gren som torkar bort och sätts i elden.

De heligas uthållighet visar sig i det att de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus. 

Ta vara på tillfällena

"Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa. 

Ta väl vara på varje tillfälle, ty dagarna är onda. Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja."

I Efesierbrevet 5 uppmanar aposteln de kristna att ta vara på varje tillfälle. Ty dagarna är onda.

Han uppmanar oss att förstå vad som är Herrens vilja. 

Luther skriver i gårdagens kortandakt om våra fiender. De är många och mäktiga. Jag citerar: "Även om vi kämpat tappert hittills, kommer vi fortfarande att ha många hårda strider kvar att utkämpa. Våra fiender är nämligen inte svaga och obetydliga utan fruktansvärda och outtröttliga. De består nämligen av vårt eget kött, världen med alla dess faror, och dessutom lagen, synden, döden, Guds vrede och dom och slutligen djävulen själv. Han slutar aldrig upp med att fresta för att vilseleda, om inte alla, så i alla fall flera av oss." Citatet slut.

Vi vet inte på förhand när dessa 7 fiender antastar oss. Men vi vet att Jesus besegrat dem alla.

Jesus är ett levande hopp och han själv leder striden. Han har redan övervunnit alla dessa. Och han har lovat att vara med oss varje dag. Han leder oss genom Ordet och genom sin Ande vill han bo i oss.

Led oss Herre genom din goda helige Ande.

Jesus! - ske din vilja

"ty utan mig kan ni ingenting göra." Orden är Jesu ord. 

En Jesu lärjunge kan inte göra något förutan Jesus. Varför är det så? Vi människor är fördärvade av syndafallet. Djävulen tog människan med i sitt uppror mot Gud.

Först i Jesus bryts förbannelsen. Jag tror att Jesus här främst syftar på det andliga livet. För vi vet att de ogudaktiga förmår mycket. Och spåren förskräcker.

Vad är Faderns vilja och vad är Jesu vilja? Vi vet att den är densamma. Det finns aldrig någon konflikt mellan Fadern, Sonen och den Helige Ande. De är ett. 

Därför är Andens frukter alltid också en följd av att vi förblir i Jesus och vid hans ord.

Vi har fått en ny arbetsvecka. Led oss Jesus!

Jesus är vägen till himmelen!

Jesus är vägen till himmelen. Han gick själv ditin och där bereder han rum. "I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni."

Jesusvägen känner vi. Visst vill vi hålla fast vid den. Jesus är Sanningen, Vägen och Livet.

När vi tror på Jesus och följer Honom. Då har vi här ett nytt liv och vandrar på himlavägen som leder hem.

Hos Jesus har vi vårt hem hör vi i avslutningsdagens andra predikan..

Jesus är livet. Det verkliga livet lever vi i tro på Jesus..

Förbundet i Jesu blod

"En blodröd källa vällde fram ur Jesu öppna sår, där rentvått varje vilset lamm ett nyfött hjärta får."

Pingstmötets avslutningsdag har börjat. Och vi har hört om det nya förbundet i Jesu blod och om den Helige Andes pant.

Och vi har fått be: Gud, ta inte din Helige Ande ifrån oss..

Kristi evangelium föder liv.

" Om ni än skulle ha tusentals uppfostrare i Kristus, har ni ändå inte många fäder. Det var jag som i Kristus Jesus födde er till liv genom evangeliet." (I Kor 4:15)

Orden är skrivna av aposteln Paulus. Kristus verkar i sitt ord genom sin Ande och föder liv. Där evangelium går ut föder det liv där det tas emot i tro.

Evangelium föder liv och upprätthåller liv. Tack käre himmelske Fader för ditt livgivande ord..

Det är spännande att vara på sommarmöte. Där är det gott för Guds barn att få vara..

När Jesus kommer

"Han kommer snart, vår Jesus, konungen hög och stor. O brud, se upp mot höjden där Herren Kristus bor! O fröjda dig, den dagen skall snart för dig få gry, då blodsbrudgummen kommer mot dig på himlens sky!" (ss 52)

Innan sångstunden började sjöng man en sång i bönehuset. Någon där framme började sjunga och flera och flera stämde in i sången, vartefter man hittade orden.

När kommer vår Jesus? Vi vet inte dagen eller stunden. Vi vet att han kommer när tiden är inne. Jag har ibland tänkt: -tänk om Jesus skulle komma under ett sommarmöte.

Medan församlingen sjöng reflekterade jag däröver. Vad kunde vara bättre. 

Igår hade jag möjlighet att vara på mötet från dess början till slutet, nästan 13 timmar. Det händer inte så ofta.

En lång mötesdag är nog en annorlunda dag. Jag tackar Gud för den möjligheten. Det finns mycket att reflektera över. När en sommarmötesdag får börja med att blicken vänds mot Guds Lamm blir det välsignat.

Ja det är en förunderlig nåd som ger glädje och hopp. Gud är trofast. En dag hämtar han också sin väntande brud från jorden.

Ett vet jag. Den dagen kommer. Och den är inte avlägsen. För cirka 50 år sedan for vi till pingstmötet med moffas Saab 95. Jag minns den speciella doften i bilen. Moffa var fiskhandlare..

50 år har gått hastigt. Pingstmöten firas ännu. Gud har inte lämnat oss faderlösa. Vi har en hjälpare mitt ibland oss.

Gud är trofast. En dag ser jag Honom sådan han är..

Pingstmötet fortsätter

 

Programmet vid väckelsens sommarmöten består av Guds ord, psalmsång och sions sånger.

Ett särdrag för den laestadianska väckelsen har varit och är ännu att man vill hålla sig till Guds ord och predika Guds ord.

Predikningar hålls av präster och predikanter. Predikanterna som tjänar vid årets pingstmöte är välsignade i till Ordets tjänst i olika bönehusföreningar i Sverige, Norge och Finland.

Pingstmötets arrangör är Bosund bönehusförening.

Herre välsigna du själv ditt ord🙏

Syndernas förlåtelse

"Men den som är ren behöver daglig rening."

Avsnittet för den här dagen i andaktsboken "Vid källan" handlar om syndernas förlåtelse. Jesus har aldrig räknat med att de som tror på honom är syndfria. "I Kristus är vi rena och syndfria inför Gud."

I Herrens bön ber vi: Och förlåt oss våra synder ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. (Lukas 11:4)

Igår på kvällen reflekterade jag över att vi redan äger en del av det eviga livet. Och nu får vi stanna inför att i Kristus är vi rena och syndfria inför Gud.

Stefan nämnde i andakten vid sångstunden vid pingstmötet i Bosund att vi syndar därför att synden bor i oss. Så är det! Därför behöver och får vi dagligen be Jesus om syndernas förlåtelse.

Andersen skriver att om en kristen slutar att dagligen bekänna sin synd kommer hon snart bort från tron på Jesus. Därför är den dagliga bönen om syndernas förlåtelse en påminnelse för oss..

Tack Herre för att du lärde oss att be och att be om syndernas förlåtelse.

Tack Herre att du är så nära med din förlåtelse. Tack för att förlåtelsen finns för Jesu skull.

Tack för att vi får tro synderna förlåtna i Jesu namn och blod..

Vi har fått en ny nådens dag. Pingstmötet i Bosund fortsätter idag klockan 10. Jag känner en längtan efter att få lyssna till Guds ord. Vi behöver Guds ord på himlavägen..

En del av det eviga livet

"Du har fått en del av det eviga livet." Orden i aftonandakten vittnar om något stort. Predikanten syftar på den Helige Ande, den pant som Gud genom tron sätter i hjärtat.

Andakten vid sångstunden avslutas med Herrens välsignelse.

Gud är Evig. Den Helige Ande är Evig. Så får vi då äga en del av evigheten i våra förgängliga jordiska kroppar.

Pingstens Ande och Andens frukter

"Piispojen kuuluu ”vaalia kirkon ykseyttä”. Jospa se tapahtuisi sanomalla: Perustakaa jo ne omat kirkkonne, ennen kuin revitte hajalle meidän kaikkien helluntain lahjat ja Pyhän Hengen hedelmät."

Orden ovan är ett utdrag ur en kolumn i tidningen Kirkko ja kaupunki. Författare är Hilkka Olkinuora.

Jag har läst hela skrivelsen några gånger och försökt förstå hur hon tänker. Hon funderar om man kunde bevara enheten inom kyrkan genom att man uppmanar en del att lämna folkkyrkan. 

Petrus hade ett annat recept. I slutet av hans pingstpredikan läser vi: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. 

Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar." 

Också med många andra ord vittnade han och uppmanade dem: "Låt er frälsas från detta bortvända släkte." 

De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen."

I Olkinuoras skrivelse saknas pingstens Ande, om än hon skriver om den. Den Helige Ande är en gåva. Ingen människa kan ta den till sig. Ännu idag ges den som gåva när människan omvänder sig och tar emot Kristus som Frälsare. 

När människor som velat leva i syndernas tillåtelse får ett stygn i hjärtat av Guds ords predikan och tar emot syndernas förlåtelse kommer pingstens Ande i rörelse.

Pingstens Ande kommer av Fadern och Sonen. För att bevara den behöver vi böja oss inför Guds ord och fly till Guds nåd I Kristus Jesus.

En nåd som fostrar och som är varje morgon ny. 

Helig, fläckfri, oförvitlig

"också er har han nu försonat med sig, när han i sin jordiska kropp led döden. 

Han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga, om ni verkligen står fasta och väl grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna. (Kolosserbrevet 1:22-23)

Paulus lyfte fram hur människan för Kristi skull kan stå helig, fläckfri och oförvitlig inför Gud.

Om vi inte låter oss rubbas från hoppet i Kristi evangelium. Evangeliet om Kristus, om hans försoningsdöd och segerrika uppståndelse till vår rättfärdighet inför Gud är ett budskap full av hopp.

Ett hopp som vi håller fast vid. Som är grunden för vår tro. 

Guds frid

"Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. Gör stigarna raka för era fötter, så att den fot som haltar inte går ur led utan i stället blir botad. 

Sträva efter frid med alla och efter helgelse. Ty utan helgelse kommer ingen att se Herren. 

Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot skjuter skott och vållar skada och många smittas." (Hebreerbrevet 12:12-15)

Jag tänker på Guds frid, på fridens Gud. I Kolosserbrevet läser vi: "Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen."

Gud skapade och skapar frid i kraft av blodet på Jesu kors. 

Mod, övermod och tålamod

"Mose talade detta till alla Israels barn, och folket sörjde mycket. De steg upp tidigt följande morgon för att bege sig upp mot den övre bergsbygden och sade: "Se, här är vi. Vi har syndat, men nu vill vi dra upp till den plats som Herren har talat om." 

Men Mose sade: "Varför vill ni överträda Herrens befallning? Det kommer inte att lyckas. Herren är inte med er. 

Därför skall ni inte dra dit upp för att inte bli slagna inför era fiender. Amalekiterna och kananeerna skall där möta er, och ni kommer att falla för svärd, ty ni har vänt er bort ifrån Herren, och därför kommer Herren inte att vara med er." (2 Moseboken 14: 39-43)

Här i texten möter vi människors övermod. I övermodet är inte Herren med. Herren är inte med. Utmärkande för Babels ande är övermod. Man vill gå före Herren. 

Man vill leda Guds folk i en annan riktning eller en annan takt än Gud vill. Och det tillåter inte den gode Herden.

Vi lever i brytningstider då biskoparna som satt sig över Guds ord splittrar och söndrar den folkkyrka där Gud i sin nåd verkat.

Det avfall från Guds ord som vi ser idag är ett tidstecken. Det antikristliga tar Kristi plats.

Det finns ändå en väg framåt. I sången om vägen till det himmelska Jerusalem sjunger vi:

"Är de många, de som vandrar denna väg uppå vår jord? Herrens ande råder alltid där man tar emot hans ord, där man hjälpa vill varandra, bördorna tillsammans bär och där blodets röst får ljuda; synderna förlåtna är."

Gud kan och vill skapa Andens gemenskap genom fridens band. Vi människor förmår det inte. Gud står utanför tiden men verkar i tiden.

Gud visar nog när tiden är inne. Han gjorde det på Luthers tid. Han gjorde det när de stora väckelserna drog fram. Han gör det ännu idag.

Vi har en mäktig Gud. Det sjunger vi också om i sången: "Säg mig, var är det han vandrar, var går Jesus nu idag? Säg mig, var kan jag få höra än hans röst, jag är så svag? Rösten kan du än få höra där hans ord förkunnas fritt, där hans barn tillsammans kommer är han uti deras mitt."

Gud ger sina barn mod och tålamod. Dock inte övermod. Dess källa är en annan ande.

Andens enhet - mänskliga försök till enhet

"Jag uppmanar er därför, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 

Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek. 

Var ivriga att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp, det som tillhör er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.

Men åt var och en av oss gavs nåden, alltefter den gåva som Kristus mätte ut."

Var ivriga att bevara Andens enhet skriver Paulus i Efesierbrevet. Det finns en enhet som Anden skapar, men den kan söndras. 

När det mänskliga tar över "spricker" den enhet som Anden skapar.

"Och de sade: "Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden." (1 Moseboken 11: 4)

Men det blev inget torn. Gud hindrade det..

Ibland ser Gud det för gott att hindra det som människor vill bygga. Vi kan kalla det för nåd. Gud måste ibland ingripa kraftigt och låta mänskliga försök falla och rasa för att hans goda vilja skall få ske.

Pingst

 

"När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. 

Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 

Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 

Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala." (Apg 2:1-4)

När Guds folk talar samma språk är det gott. Ändå är det ibland så här nere att vi talar, men den ene förstår inte riktigt den andre.

Orden går inte riktigt fram. Babels ande råder.

På pingstdagen började lärjungarna tala språk som Anden ingav dem att tala. Gud sände sin Ande. Anden från Fadern och Sonen uppfyllde lärjungarna.

Anden satte orden på deras tungor och de som hörde ordet förstod och tog emot det.  

Guds rike vacklar inte!

Guds rike vacklar inte hörde vi i dagens andakt i radion. Helvetets portar blir aldrig övermäktigt för det riket.

Visst var det trösterika ord..

Riket är alltså Guds. Ingen kan äga det riket. Ingen kan rycka det till sig.

Ännu när dess Herre Jesus kommer tillbaka står det fast

Nåd och Sanning

Andra Moseboken 34: 4-9:

"Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt följande morgon gick han upp på Sinai berg, så som Herren hade befallt honom, och han tog med sig de båda stentavlorna. 

Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig där nära intill honom och ropade ut Herrens namn. 

Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: " Herren! Herren! - en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet." Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad.

Han sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk, och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel."

Kärnbibeln definierar nåd som omsorgsfull kärlek och sanning som stabilitet, fasthet, trofasthet.

Vi människor behöver nåd och sanning. Dessa två finner vi hos Jesus. Han är full av nåd och sanning.

Johannes skriver: "Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning."

Kärleken har sin glädje i Sanningen

"Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst,

den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.

Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.

Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting."

Jesus gläder sig inte över orättfärdigheten. Jesus har sin glädje i sanningen..

Sanningen

"Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen. 

Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev. 

Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning."

Sanningen är ett ord som förekommer 3 gånger i det andra kapitlet av det andra tessalonikebrevet.

Aposteln beskriver hur någon röjs ur vägen för att antikrist skall kunna framträda. Sanningen, Guds Sanning, Jesus Kristus trängs undan där det antikristliga växer till.

Sanningen om Gud, sanningen om människan, synd och nåd har inget rum i antikristliga sammanhang.

Jakobstadsborna har valt en kyrkoherde som har en annan syn på människan än Herren Jesus. Hon är öppen för att viga samkönade par till ett "kristet" äktenskap.

Guds ords sanningar har fått ge vika. 

Det är farligt om Guds ord som är Sanning måste röjas undan för att bereda plats för människan. När och där empati och medkänsla tar Sanningens plats frodas laglöshet.

När vi skapar en kristendom utan sanning är det inte mera kristendom. Om Jesus är endast vägen och livet, men inte sanningen så har vi en hemmagjord Jesus.

Samtidigt med att sanningen sätts att sidan avtar också kärleken. Endast i Jesus finns den kärlek som är tålig och mild. Som inte upphör. Som är evig och Sann.

Räddningen för rövaren var att få tillbringa de sista dagarna i sitt liv med Honom som sade sanningen.

 

Förhärligande av Jesu namn

"Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats och gärning i tron, så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd."

I avslutningen av det första kapitlet i Paulus andra brev till församlingen i Tessalonika lyfter aposteln fram att han ber för församlingen.

Att Jesu namn skulle förhärligas i de kristna. Och att de kristna skulle bli förhärligade i Kristus Jesus.

Paulus skriver i ett annat brev om kallelsen till himlen i Kristus Jesus.

Helvetets portar har ingen makt över Guds församling, Kristi kropp där Kristus Jesus är huvudet.

Armahdetut syntiset, benådade syndare

Vid morgonkaffet läste jag en text där uttrycket "armahdetut syntiset" lyftes fram. När vi talar om benådade syndare bygger det på bibelns budskap om synd och nåd, lag och evangelium.

Det är intressant att i bibeln (folkbibeln) finner vi ordet benådad endast en gång. Ängeln Gabriel kommer med budskapet till jungfru Maria: "Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Ängeln fortsätter: "Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus."

Människan kan finna nåd hos Gud och den nåden finner vi endast i Jesus. När vi talar om Guds nåd är den alltid förknippad med Jesus.

Gamla testamentets heliga levde i väntan på nåden. Plötsligt föds det barn som bär Guds nåd med sig.

Jesus är den nådige Gudens avbild. I hans namn och blod får vi tro våra synder förlåtna. I artikeln jag hänvisade till i inledningen lyftes det också fram att människan som insett att hon är syndare och känner sin synder behöver få avlösning.

Då lyfts bördan av på ett konkret sätt. I Gudstjänsten förkunnas avlösningens ord. Den här förkunnelsen kan också fås personligt och enskilt.

Det är saligt att få tro att synden är förlåten. Vår synd känner vi ju av dagligen. Den är i våra tankar. Den förgiftar våra ord. Och den blir synlig i vårt liv, i våra gärningar.

Vi har en god Gud som för Jesu skull alltid visar sin nåd. Med hörbar stämma ljuder hans röst över en i synd fallen värld. En värld där synden sätter sina spår och syndaskuldens börda tynger människors samveten.

Vredesdom eller frälsning

"Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 

Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 

Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör."

Guds vilja är att människan vinner frälsning genom Jesus Kristus. Frälsning är ett härligt ord och i skriften förekommer aldrig något negativt i samband med det ordet.

Guds vilja är människornas frälsning. Och den ges i Jesus Kristus Guds älskade Son.

Gud räddar sitt folk från syndens lön som är döden. En människa som inte genom tron tar din tillflykt till Jesus lever under domen som dömd.

"När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.:

Vredesdomen är ett begrepp som vi finner först på nya testamentets sida. Vi förstår att den är en följd av att människan inte tar vara på sin nådetid - Den tid då Gud kallar människan..

En tjyv om natten

I sitt första brev till tessalonikerna skriver Paulus i det sista kapitlet att Herrens dag kommer som en tjyv om natten, alltså plötsligt:

"Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 

När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. 

Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 

Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 

Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 

Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm." 

Herrens dag kommer plötsligt. Vad vittnar skriften om den dagen?

I nya testamentet läser vi:

1. Solen skall vändas i mörkeroch månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och härliga. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst."

2. för att anden skall bli frälst på Herrens dag.

3. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 

4. När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte så plötsligt tappa fattningen och bli skrämda, vare sig av någon ande eller av något ord eller brev, som påstås komma från oss och som går ut på att Herrens dag har kommit."

5. "Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte."

Vi märker att Guds folk väntar på sin Guds dag. Vi väntar på nya himlar och en ny jord. Vi väntar på dagen då Herren Jesus kommer och vi får samlas hos Honom.

Herrens dag är stor och härlig för den som hoppas på Gud och lever i tro och förtröstan på Herren Jesus.

Lovsång till det slaktade Lammet

"Ja, nu vill jag jubla och sjunga, för Jesus köpte mig fri, hans barn jag av nåd nu får vara och lycklig i evighet bli."

En annan vers ljuder: "Nu är jag glad, nu vill jag jubla, sjunga! En gång blir mig förlänad himmelsk tunga: Då skall jag.."

Sången kommer i mina tankar den här morgonen. En fin sång om Jesus. Om hur han friköpte sitt folk och av nåd får vi vara hans barn. Redan nu och i evighet lång.

En gång måste David fly för Saul och gömma sig i en grotta. Då stämmer hans hjärta upp en sång. I psalm 57 sjunger vi:

"Mitt hjärta är frimodigt, Gud, mitt hjärta är frimodigt, jag vill sjunga och lovprisa.

Vakna upp, min ära, vakna upp psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.

Jag vill tacka dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

Ty din nåd räcker upp till himlen och din sanning ända upp till skyarna.

Visa din höghet över himlarna, Gud, och din härlighet över hela jorden."

Nåden fostrar - Glädjen i Herren!

"Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Var inte utan förstånd, som en häst eller mula, som man måste tämja med töm och betsel, för att de skall komma till dig.

Den ogudaktige har många plågor, men den som förtröstar på Herren omger han med nåd.

Var glada i Herren och fröjda er, ni rättfärdiga, jubla, alla ni rättsinniga!" (Psaltaren 32:8-11)

David lyfter fram hästen eller mulan. De måste tämjas för att de skall komma till sin Herre. Men så är det inte för ett Guds barn som fått känna sin nådige och kärleksfulle Far.

Vi har en Gud som utgett sin egen Son i döden för att vi skall få leva. Ja han ger oss av sin egen glädje. Glädjen i Herren är evig och sann. När vi av nåd får vara Guds barn iklädda Kristi rättfärdighet - då kan vi fröjda oss och jubla. 

Inkommande helg är det pingstmöten i Bosund.

Syndabekännelsens nödvändighet

"Salig är den som fått sin överträdelse förlåten,sin synd övertäckt. Salig är den människa som Herren ej tillräknar synd och som i sin ande är utan svek."

I psaltarpsalmen lyfter David fram den människa som Herren ej tillräknar synd. David talar av egen erfarenhet:

"Så länge jag teg förtvinade mina ben vid min ständiga klagan. Dag och natt var din hand tung över mig, min livskraft försvann som av sommarhetta. Sela."

Sedan skriver Kung David om vändpunkten. Han bekänner sin synd inför Herren. 

"Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: "Jag vill bekänna mina överträdelser för Herren." Då förlät du mig min syndaskuld. Sela."

David fick sin syndaskuld förlåten. Han fick också höra evangelie predikan.

David fortsätter: "Därför skall alla fromma be till dig medan du är att finna. Om än stora vattenfloder kommer skall de inte nå dem.

Du är mitt beskydd, för nöd bevarar du mig, med frälsningens jubel omger du mig. Sela."

Gud hatar synd - älskar syndaren

Världens människor och den avfallna kyrkan tål inte uttrycket "Gud hatar synden, men älskar syndaren."

AI förklarar begreppet: "Det innebär att Gud älskar varje människa villkorslöst, men samtidigt avskyr den ondska och synd som bryter ner människan och står i kontrast till hans helighet."

Jag vill tillägga att Gud älskar varje människa i Kristus Jesus. Han älskar för Jesu Kristi skull. 

Den onde försöker få ett grepp över människor som kämpar mot synd och olika laster. Synden binder. 

Med Gud friköper från synden i Kristus Jesus. Synden får ett Guds barn lägga bort som synd och leva i Guds nåd i Kristus Jesus.

Vi har en nådig Gud som visar sin nåd mot ett fallet människosläkte i Kristus Jesus. Människor, även kristna faller i synd för att synden bor i människan.

Därför råder också synder hos Guds folk. Vrede, kärlekslöshet, förtal, orenhet finns också bland Guds folk. Men Gud vill inte att vi accepterar dessa synder.

"Ni vet också hur vi förmanade och uppmuntrade var och en av er som en far sina barn, och vädjade till er att leva ett liv värdigt Gud, han som har kallat er till sitt rike och sin härlighet." (2:11-12)

En far förmanar sina barn. Den himmelske Fadern förmanar sina älskade barn.

Från Fadershjärtat kommer också vädjan om att leva ett liv värdigt Gud. Fadern tar i kärlek emot den förlorade sonen som syndat mot himlen och Gud och inte är värdig att kallas Faderns barn.

Dörren till Fadershemmet står öppen. Gud är god!

Tessalonikerbreven

"Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. Därför, den som nu avvisar detta, avvisar inte en människa utan Gud, som har gett er sin helige Ande." (Kapitel 4:7-8)

I Tessalonike hade man fått bli Herrens efterföljare. Mitt under svåra lidanden hade man tagit emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. 

Man hade omvänt sig till Gud, bort från avgudarna. Det gamla livet var borta. Nu tjänade man den levande och sanne Guden. Man väntade på hans Son Jesus från himlen. Man vusste att Gud har uppväckt Jesus från de döda. Och Jesus hade frälst dem från den kommande vredesdomen.

Men nu måste aposteln ändå lyfta fram hur Gud hade kallat till ett liv i helgelse. Ett liv i orenhet ät inte det som Hud ämnat för sina barn.

I kapitel 4 skriver nu Paulus: "För övrigt, bröder, ni har lärt av oss hur ni skall leva för att behaga Gud, och det är ju så ni lever. Nu ber och uppmanar vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mer överflöda i detta. Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren. Detta är Guds vilja: att ni helgas, att ni avhåller er från otukt."

Nu ber vi er i Herren Jesus att låta ert liv ännu mera överflöda i detta. Vi förstår att det i en kristens liv pågår en ständig kamp mot synden som bryter ner och förstör.

Guds barn i Tessalonike får en uppmaning i Herren Jesus. Och vi vet att där i Jesus Kristus finns det ingen fördömelse.

Ett liv nära Jesus är ett liv bort från synden. Ett liv som behagar Gud som hatar synden..

Trontillträdet - Med himlens skyar

"I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. 

Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras."

Daniel får se Herren Jesus föras fram inför Fadern. Åt Jesus ges makt, ära och rike. Jesu välde är ett evigt välde. Jesu rike kan inte förstöras.

Kristi himmelsfärdsdag är också dagen som påminner oss om Jesu tillträde till tronen.

500 år före Jesu tillträde till tronen ser Daniel vår Frälsare träda fram inför Fadern. En gång kommer han tillbaka i stor ära.

Jesus är en konung som har all makt i himlen och på jorden. Idag påminns vi om hur han får äran i himlen. En dag får han äran också på jorden. Alla knän böjs inför Honom.

Hjärtats längtan

"Mitt hjärtas längtan mången gång från jordens strider går till Salems ljusa stad och sång, där släktet frälsat står. Här är ej frid på denna strand, här får jag ingen ro. Jag längtar till det goda land där Jesu sälla bo." ss 312)

Vi firar Kristi himmelsfärdsdag och vi påminns om att Jesus som steg upp till himlen skall komma tillbaka.

Var finns himlen, det land där Jesus bor? Vad innebär det att Jesus lämnar jorden och stiger upp till sin Far?

Jesus vittnar efter uppståndelsen om sin "resa" i Johannes 20:17: "Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 

Jesus vittnar om att han har samma Far som lärjungarna. Han har samma Gud som dem. - Och dit stiger han nu upp för att senare komma tillbaka.

I sången sjunger vi om det nya Jerusalem, Salems ljusa stad där släktet står frälsat. En värld utan synd, utan djävul, utan död. En gemenskap där begränsningarna är borta.

Håll fast vid Jesu namn och hans ord

I olika diskussioner lyfts det fram om det finns en möjlighet att kunna verka i en folkkyrka vars ledning allt mera vänder Guds ord ryggen.

Den frågan behöver jag inte svara på. För Gud är allting möjligt!

I dagens andaktsläsning ur "Vid källan" läser jag om vad Jesus säger. Vad han som har Davids nyckel säger. Han som öppnar så att ingen kan stänga. Han som stänger så att ingen kan öppna.

Det som Jesus öppnar, det står öppet för Guds folk. Stänger Jesus kan ingen öppna.

Ö Andersen skriver att Jesus har hela förvaltningen av Guds rike i sin hand. När han öppnar blir det i sanning öppet. När han stänger blir det verkligen stängt.

Andersen lyfter fram hur den som bevarar Jesu namn och håller fast vid Jesu ord har en dörr som är öppen.

Likaså lyfter han fram hur Herren ställer en dörr öppen för sina hjälplösa som tar sin tillflykt till Honom. Som litar på hans ord och erkänner att det är Jesus Kristus som de sätter sin lit till.

Vem har en sådan Herre som Guds folk?

Kristi blod skyddar

I en mycket brokig tidning med också rentav antikristliga inslag finner jag en artikel som berör. En kvinna som fått komma från mörker till ljus.

Jag citerar några ord i en dikt av kvinnan som fått möta Jesus: "Den första sorten hade ett rött skydd runt sina kroppar Kristi blod över dem har döden ingen makt." Citatet slut.

Tidningen Kyrkpressen är verkligen en  brokig tidning liksom Borgå stift. Syndafallet har söndrat mycket i Guds skapelse. Guds ord vittnar ändå om att skapelsen skall befrias.

Det finns kraft i Kristi blod. Genom Kristi blod har Gud friköpt dig och mig. I Efesierbrevet 2 läser vi: "Ni levde utan hopp och utan Gud i världen. Men nu har ni, som är i Kristus Jesus och som en gång var långt borta, kommit nära genom Kristi blod. Ty han är vår frid."

(Skärmdump av senaste nummer av Kyrkpressen)

Jesu seger ger mod. I Kristi blod har vi liv och frid med Gud. Aposteln Petrus skriver: "Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod."

Senaste lördag diskuterade jag med en vän om kraften i den väckelseförkunnelse som uppmanar människor att göra upp med synden och otron och tro synderna vara förlåtna i Jesu Namn och i kraften av Hans blod.

Tack vare Kristi blod har du och jag ett evigt liv som börjar här nere då vi lyssnar till Jesu röst när han kallar: "Följ mig!"

Det är en nåd att få följa Jesus..

Jesu lärjungar bär frukt

"Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.

Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek." (Johannes 15:8)

Guds vilja är att vi blir Jesu lärjungar. En Jesu lärjunge bär frukt. 

Jesus säger i Matteus 7: "Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. 

Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar? 

Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. 

Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. 

Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt. Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja.

Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namnoch med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? 

Och till sist säger Jesus: "Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa!"

Laglöshetens frukter är förskräckliga. Men ett litet fattigt Guds barn kan ge frukt eftersom Gud bor och verkar i sina barn. Och ett Guds barn är barn till Gud, född av Honom.

En gren i vinstocken som ansats av den himmelska vingårdsmannen ger rik frukt. För Gud är allt möjligt..

Livet i Gud

"Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er."

I bibelläsningen närmar vi oss åter ett nytt härligt brev, första Tessalonikerbrevet.

Tänk att en församling får leva i Gud. Tänk att en församling får leva i Jesus Kristus.

Vi har en mäktig Gud som ger liv i det som varit gott.

Igår var det en lång och intensiv arbetsdag. I mina tankar kom Jesu ord hur han ger och upprätthåller liv. Jesus säger: "Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna."

På bilden ovan en vinstock på den franska landsbygden. Efter den kalla våren syns inte mycket liv. Men Gud ger liv..

En ny skapelse

"För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen. 

Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren. Det som verkligen betyder något är en ny skapelse.

Frid och barmhärtighet över dem som följer denna regel, ja, över Guds Israel. Nu må ingen plåga mig längre, eftersom jag bär Jesu märken på min kropp. Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er ande, bröder. Amen."

Med de orden avslutar Paulus sitt brev till galaterna. I Galatien hade man avfallit från evangelium. Man hade bytt ut Guds kraft till frälsning mot mänskliga påfund.

Paulus presenterar sig i inledningen: "Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda."

Den nya skapelsen kommer från ovan från Gud. 

Livet i Anden

"Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp." (Galaterbrevet 5:5)

Versen rymmer mycket: Väntan, Anden, tron, rättfärdigheten, hoppet.

Det får vi ta med oss in i den nya veckan. Livet i Kristus är det liv vi är kallade till..

Nåden och syndaavlösningen

Igår kväll fick jag en bok: "Evangeliepredikningar av Aatu Laitinen."

Predikningarna är från 1885. Jag har nu på morgonen med glädje tagit del av en handfull av dessa predikningar.

Jag förvånas över hur nåden och det glada evangeliet är det centrala i varje predikan. Eller som Laitinen skriver "nåden och syndaavlösningen.

Boken är utgiven 1976. Aatu Laitinen föddes 1853 och blev prästvigd 1877. 1881 kom Laitinen till Enontekiö. Den unge nitiske prästen Aatu hade hört om den laestadianska villoläran och föresatte sig att rensa bort den från sin församling.

Men Gud ville annorlunda. Det märker vi av hans predikningar några år senare. Jag citerar: "Bibelns nådeväg är dock icke klar i egenrättfärdighetens lära, ty domen och barmhärtigheten saknas i den. De lämnar också väckta själar i förtvivlan, varav många tunga suckar uppkommit."

Vi hade goda diskussioner vid kaffeborden igår. Vi män diskuterade på svenska och kvinnorna på finska vid ett annat bord.

På hemvägen fick vi dela erfarenheterna. Det är gott då bröder och systrar får samlas i Herrens hus.

Gud är god!

Likhet med Gud

"Låt er förnyas till ande och sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet."

Den nya människan är skapad till likhet med Gud. Jesus är sann Gud och sann människa.

Gud låter sig födas som människa in i sin skapelse. Här på denna av synden sargade jorden sonar han världens synd. 

Jesus uppstår till vår rättfärdighet. Nu skriver Paulus att den nya människan som vi uppmanas att klä oss i är skapad till likhet med Gud. Till ett liv i sann rättfärdighet och helighet.

Vi förstår att den nya människan lever av Guds ord. Den ifrågasätter inte Guds ord. Den vill inte bli som Gud och tror sig ha rätten att ifrågasätta Guds ord.

Den nya människan lever inte i uppror mot Gud utan i sann rättfärdighet och helighet.

Paulus skriver att vi skall låta oss förnyas till ande och sinne. Underförstått också att vi skall låta oss bli iklädda den nya människan.

Gud uträttar sitt verk i församlingen. Han verkar genom sitt Ord och sin Ande. Ordet väcker. Ordet skakar om oss. Ordet vittnar om att ingen fördömelse finns för den som är i Kristus Jesus..

Tänk hurudan mäktig Gud vi har. Allt upprätthåller han genom sitt mäktiga Ord..

(I mitt arkiv finner jag en broders beskrivning av människan och Guds Ord.)

Delar i samma kropp

Aposteln skriver i Efesierbrevet 4:

"Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp. 

Grips ni av vrede, synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede och ge inte djävulen något tillfälle. 

Tjuven ska sluta stjäla och i stället arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.

Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det. 

Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag. 

Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska. 

Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er."

Vi märker att Guds vilja är att vårt liv är i Kristus. I den nya skapelsen.

Gud har i Kristus förlåtit oss. Då får vi vara barmhärtiga mot varandra. Då får vi förlåta varandra.

Det som Gud gör i Kristus Jesus är något helt nytt. Adams och Evas fallna barn får i Kristus ett nytt liv. Livet i Kristus återför oss till Paradisets ro och harmoni.

Synden bor ännu i den gamla människan, i vårt kött, i vår jordiska kropp. Men även den skall en gång förvandlas.

Fram till den dagen får vi dagligen lägga bort synden.

Aposteln skriver: "Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. Låt er förnyas till ande och sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet."

(Sammankomst i Närvilä bönehus senaste söndag) "Så finns ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus." (Romarbrevet 8:1)

Bröder och systrar i Kristus Jesus

"Därför skäms han inte för att kalla dem bröder, när han säger: Jag ska förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen ska jag lovsjunga dig.

Han säger också: Jag ska förtrösta på honom, och dessutom: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig.

När nu barnen hade fått del av kött och blod tog han själv på liknande sätt del av detta, för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv. 

Det är ju inte änglar han tar sig an, utan Abrahams barn. Därför måste han bli lik sina bröder i allt, för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 

Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas."

I Hebreerbrevet 2 läser vi hur Jesus vittnar att här är han och barnen som Gud gett honom.

Således blir vi bröder i Kristus Jesus genom tron på Honom. I kväll får jag om Gud så vill träffa bröder och systrar i Närvilä i Karleby.

Där samlas en del av den himmelska släkten runt Jesus..

I mina tankar kommer sångens ord: 

"Olen kuullut, on valkoinen puku

Ja on hohtavat kultaiset kruunut

Sekä autuas taivainen suku

Siellä kerran, ah, olla mä saan

Halleluja, nyt henkeni kiittää

Kun jo kuulla voin taivaisen laulun

Side katkee mi' maahan mun liittää

Tiedän, siellä jo pian olla saan."

Ett i Kristus

"Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 

Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. 

Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. 

Alla är ni ett i Kristus Jesus. 

Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet."

Dagens bibelläsning ur Galaterbrevet 3 slutar mäktigt. Alla är ni ett i Kristus. Genom tron på Kristus Jesus är vi Guds barn. Är vi döpta till Kristus har vi blivit iklädda Honom. 

I Kristus sker något som inte är av den här världen. Vi blir ett. Kvinnor och män, hög och låg, judar och hedningar.

Alla blir vi där ett.

Utanför Kristus är det kaos. Utanför Kristus är sorg och gråt, storm och strid.

Men i Kristus är det frid. Där får vi del av den himmelska världens alla välsignelser.

"Fri från stoftets band här i jordiskt land själen njöt av himlafröjden, då jag med trons ögon klart här skåda fick allt vad Jesus gjort då han i döden gick. När en tanke flög, när en suck sig smög, båda gick de upp till höjden."

Hjärtats samtal med Gud

Temat för inkommande söndag är hjärtats samtal med Gud. Det handlar om bönen. 

Vi får komma inför Fadern i Jesu namn. I förtröstan på att Gud vet våra tankar redan innan vi knäpper våra händer eller faller ner på knä inför Fadern.

Som du vill o Herre min om jag blott får vara din. 

"Som du vill, o Herre kär,

om det blott till hemmet bär.

Fri från tidens bördor tunga

skall jag där ditt namn lovsjunga

för din nåd och trofasthet,

som består i evighet."

Bön i Jesu namn

"Filippus sade: "Herre, visa oss Fadern så räcker det för oss." 

Jesus svarade: "Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Visa oss Fadern? 

Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar till er säger jag inte av mig själv. 

Fadern bor i mig och gärningarna är hans verk. Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och kan ni inte det, tro då för gärningarnas skull.

Jag säger er sanningen: Den som tror på mig ska göra de gärningar som jag gör. Och större än så ska han göra, för jag går till Fadern. 

Och vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra, för att Fadern ska bli förhärligad i Sonen. Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det." (Johannes 14: 3-14)

När vi får nåden att förstå något av innebörden i att be i Jesu namn blir det stort. 

Gud har berett en plats i Kristus. Där fattas inget. Aposteln öppnar upp detta i Efesierbrevet 2: "Av nåd är ni frälsta! Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det."

Fadern blir förhärligad i Sonen. Jesus är vägen till Fadern. 

Bön om förbön

"Be också för mig, att ordet ges mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt förkunnar evangeliets hemlighet för vilket jag är en ambassadör i bojor. Be att jag talar så öppet och fritt som jag bör."

Paulus var en bönens man och därför ber han själv också om förbön.

Aposteln ber om frihet att förkunna evangeliets hemlighet. Han ber om att få tala så öppet och fritt som han bör..

Hjärtats ögon

"Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga." (Efesierbrevet 1:18)

Hos optikern igår kom jag att tänka på apostelns ord om våra hjärtans ögon.

Redan som barn blev jag närsynt. Men då den här närsyntheten nu avtar behöver glasögonen korrigeras.

Hjärtat behöver få ljus. När Jesus i hjärtat jag äger då ljusnar den mörkaste natt. 

Psulus skriver om hur vi i Kristus har fått den Helige Ande som ett sigill. I Kristus sammanfattar Gud allt i himlen och på jorden. 

Efesierbrevet väcker många tankar då det samlar runt Kristus. I Kristus...

Guds familj - den himmelska världen

 "Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. 

Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. 

I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden."

Jag läser ännu Efesierbrevet och det är ett ljuvligt brev. I brevet talas det om den himmelska världen som vi får del i genom Kristus.

I Kristus bryts främlingskapet. Vi får barnaskap hos Gud. Vi får vara himmelrikets medborgare här i världen.

Apostelns förbön

I Efesierbrevet 1 finner vi också apostelns förbön. "Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni får en rätt kunskap om honom. 

Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga 

och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam."

Paulus var en bönens man. I det fängelse som han hamnat i som en följd av det uppdrag Jesus gav honom låg han på knä inför Fadern.

Han var Kristi fånge. Och den Herre som kallat honom hade tillåtit att han blev fängslad.

De böner som han bad för hedningarna där under sina bojor är förvarade i himlen.

"När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i omkring en halvtimme.

Och jag såg de sju änglarna som står inför Gud, och de fick sju basuner. Och en annan ängel kom och ställde sig vid altaret med ett rökelsekar av guld. 

Han fick mycket rökelse att lägga tillsammans med alla de heligas böner på guldaltaret framför tronen. 

Och röken från rökelsen steg från ängelns hand tillsammans med de heligas böner upp inför Gud.

Och ängeln tog rökelsekaret, fyllde det med elden från altaret och kastade ner det på jorden, och det blev åska, dån och blixtar och jorden skakade. 

Och de sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem. (Uppenbarelseboken 8)