Guds Ord

"På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt."

(Domarboken 21:25)

Med orden ovan avslutas domarboken. Boken inleds ändå med orden att man frågar Herren och Herren svarar. "Efter Josuas död frågade Israels barn Herren: ”Vem av oss ska först dra upp mot kananeerna och strida mot dem?” Herren svarade: ”Juda ska göra det. Se, jag har gett landet i hans hand.”

Gud talade fordom genom profeterna. Och profeterna framförde Herrens budskap: Så säger Herren!

Hebreerbrevets författare skriver: "I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."

Gud har talat till oss genom Jesus. Och Jesus har fullbordat en rening från synderna. Vidare har Gud gett honom all makt i himlen och på jorden.

16. april

Den 16. april 1958 flyttade farmor Helga hem till Jesus. Farmor föddes den 28 juli 1893. 

Hennes levnadstid här på jorden blev inte så lång.

"Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst: "Frälsningen tillhör vår Gud,

som sitter på tronen, och Lammet!"

Vi har en Gud som frälser i Kristus Jesus. Den kristna tron är ett personligt förhållande till Herren Jesus. Han som går hela vägen med..

I den himmelska världen

 "Av nåd är ni frälsta! Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 

Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig.  

Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem. (Ur Efesierbrevet 2)

Aposteln vittnar om hur Gud uppväckt oss med Kristus. Gud har satt oss tillsammans med Kristus i den himmelska världen.

Jesus är trons upphovsman och fullkomnare läser vi i Hebreerbrevet.

Guds skapelse är vacker en vårdag när snön ännu är skinande vit och solen värmer. 

Den himmelska världen öppnas ändå i Ordet. Paulus skriver om den himmelska världen i Efesierbrevet. Den öppnas i Kristus Jesus, den uppståndne.

Yogagudstjänst gemenskap med avgudar

Yogagudstjänst. Idag talas det om stillhetens yoga. I den norska kyrkan ordnas det yogagudstjänster.

Bland annat då under ledning av biskop Sunniva Gylver. Hon är nu bjuden till Finland och Borgå stifts stiftsforum 2026.

Borgåbiskopen torde nog ha anledning att vara litet mera alert. 

Aposteln skriver i andra Korinterbrevet:

" Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 

Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? 

Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk."

När Gud bygger eller då människan bygger

"I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 

De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. 

Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem."

Hebreerbrevets författare hade fått se staden. Den stad som Gud berett, det himmelska Jerusalem.

Guds folk väntar på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

När Gud bygger handlar det om hans älskade Son. Om det som Kristus gjort. Det är evigt. Människor vill göra sig ett namn här på jorden. 

Abraham, trons förebild och kallad av Gud levde annorlunda. Guds ord vittnar om hur antikrist vill få fotfäste i den kristna församlingen. I brevet till de kristna i Tessalonike skriver aposteln:

"Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud."

Sofie Stara gjorde en god gärning i sin i övrigt märkliga ledare i dagens ÖT. Hon lyfte fram vad som Stiftet kan erbjuda sina anställda. 

Ovan det program som Borgå stifts ledning vill erbjuda sina anställda. Jag citerar infon på Stiftets hemsida: "Eller vad sägs om mingelmiddag, möjligheter att delta i roligt kvälls- och nattklubbsprogram, pilgrimsvandring, lovsångsmässa etc.? Det finns något för alla." (Citat slut)

Finns det verkligen något för alla?

Man glömde nog de som har samma mål som tidigare generationers kristna, den stad som Gud förberett för sitt folk.

Antikrist stärker nog sitt grepp över många kyrkor..

Titus och församlingen på Kreta

"Jag lämnade dig på Kreta för att du skulle ordna det som återstod och i varje stad insätta äldste efter mina instruktioner. 

En äldste ska vara fläckfri, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara vilda eller upproriska.

Församlingsledaren ska som Guds förvaltare vara fläckfri. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, utan gästfri, godhjärtad, förståndig, hederlig, gudfruktig och behärskad. 

Han ska hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han både kan uppmuntra med sund undervisning och tillrättavisa motståndarna."

Under skidturen från Villen kämppä till Latvamaja reflekterade jag över den undervisning som Gud ger angående församlingarnas organisering i pastoralbreven. I Timoteusbreven och brevet till Titus.

Tänk om Gud genom den Helige Ande gett oss en skrift som säger att det skall finnas påvar, ärkebiskopar och maktfullkomliga biskopar..

Men det budskapet hittar vi inte i skriften. Däremot talas det om äldste och församlingsledare, som vad jag förstått är samma sak.

Utgående från Guds ord har de kristna kunnat organisera sig under olika tider. Under tider av avfall och väckelse. Under tider av förföljelse. Under tider med mäktiga folk- och statskyrkor.

Kristi kyrka är fattig och föraktad här i tiden. Den verkar här i tiden men blicken är framåt. I himlen..

De första trons kämparna

"Gör allt du kan för att komma till mig snart. Demas har övergett mig, han fick kärlek till den här världen och reste till Tessalonike.

Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien. Lukas är den ende som är kvar hos mig. Ta med dig Markus hit, han är till god hjälp i min tjänst. 

Tychikus har jag sänt till Efesos. När du kommer, ta med dig manteln som jag lämnade hos Karpus i Troas. Ta också med böckerna, framför allt pergamentskrifterna."

Läsningen av Timoteusbreven ger en insikt i den kamp som de första kristna hade. 

Markus han som skrev det första evangeliet och läkaren Lukas. Barnabas och Silas. De var alla Paulus medarbetare. Barnabas och Markus var kusiner läser vi i Kolosserbrevet.

Jag undrar om Timoteus ännu fick träffa Paulus..

Ha inte för bråttom!

"Var inte för snabb med att lägga händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder."

Timoteus var församlingsledare i Efesus. Han hade fått en god utbildning när han fått resa med aposteln. Men nu får han en förmaning till att inte ha för bråttom.

På vilket sätt?

- Paulus talar här om lägga händerna på någon för att i bön förmedla den helige Andes kraft. Det skedde normalt vid avskiljning av nya ledare.

I församlingen fanns redan äldste som hade en ledaruppgift. Som arbetade med predikan och undervisning: "De äldste som sköter sin ledaruppgift väl ska ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning."

Har vi något att lära oss av apostelns förmaningar till församlingsledaren i Efesus? Hur lyckades Timoteus ta budskapet till sig? Ett tiotal år senare hade man i Efesus förlorat sin första kärlek.

Den gode Herden har inte för bråttom. församlingsmedlemmarna, moderfåren och de små lammen behöver hinna med.

Titlar och benämningar är inte det viktigaste i Kristi kyrka. Ingenting får leda till att Kristus skyms. 

Ha inte för bråttom. Var inte för snabb. Ord värda att tänka på..

Timoteus var församlingsledare. Den kristna församlingens mål och strategi är att hela flocken når fram till himlen. Jesus har gått före och är den gode herden under färden.

Gudsfruktan är nyttig!

Ur Paulus brev till Timoteus: "Men de gudlösa gamla myterna ska du avvisa. Träna dig i stället i gudsfruktan. 

Fysisk träning är nyttig på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på allt sätt, för den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande. Detta är ett ord att lita på och värt att tas emot av alla. 

Det är därför vi arbetar och kämpar, för vi har satt vårt hopp till den levande Guden som är Frälsaren för alla människor, först och främst för dem som tror. Detta ska du inskärpa och lära ut.

Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, tro och renhet. 

Fortsätt att högläsa ur Skriften och att förmana och undervisa tills jag kommer. 

Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord när de äldste lade händerna på dig. 

Tänk på detta, lev i detta så att alla kan se dina framsteg. Var noga med dig själv och din undervisning och håll troget ut med detta. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig."

Gudsfruktan är nyttig på alla sätt skriver Paulus till Timoteus. Den unge Timoteus fick en märklig start på sin tjänst i Guds rike. Han blev omskuren.

"Paulus kom också till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timoteus. Han var son till en troende judinna, men hans far var grek. Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. Paulus ville ha med honom på resan, och av hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom eftersom alla visste att hans far var grek."

Paulus tog med Timoteus på sin andra missionsresa. En resa som för övrigt började med en konflikt. Något som ledde till att Silas och Timoteus var med på resan i stället för Markus och Barnabas.

Fysisk träning är nyttigt på sitt sätt. Gudsfruktan är nyttig på alla sätt. Timoteus fick uppmaningen att öva sig i gudsfruktan. Han hade fått resa med Paulus. Men Paulus tid för tjänst i Guds rike gick mot sitt slut.

Hemförsamlingen samlas till Gudstjänst

"Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 

Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Ta emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

(Söndagssammankomst i Flynängens bönehus)

När man är bortrest och ändå har möjlighet att fira Gudstjänst med hemförsamlingen fylls man av tacksamhet.

Gud har gett oss nådens medel påmindes vi om. 

Till avslutning fick vi sjunga tillsammans:

"Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han såsom jag. Och jag skall få riket det vet jag bestämt, ty så är min Faders behag."

Gud är god!

Morgon mellan fjällen

"Morgon mellan fjällen. Hör, hur bäck och flod, sorlande mot hällen, sjunga: Gud är god, Gud är god."

Sången blev bekant genom Arthur Eriksson. Fjällen såg jag dock först på en resa 1989. 

Visst ser vi hans godhet ännu bättre i ordet. Idag värmer vårsolen ändå här på skaren. Det är stilla. Det är varmt..

" Men jag litar på din nåd, mitt hjärta jublar

över din frälsning. Jag vill sjunga till Herren,

för han är god mot mig." (Psaltaren 13)

Sök frid och helgelse!

"Sök frid med alla och helgelse, för utan helgelse kommer ingen att se Herren. Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många." (Hebreerbrevet 12:14-15)

Sök frid med alla! Det att vi håller frid med alla verkar höra till helgelsen eller det nya livet i Kristus.

Se till att ingen bitter rot får växa upp!

När och där Guds frid får råda växer bittra rötter inte upp. Den onde som inte har någon gemenskap med Gud älskar bittra rötter. 

Bitterheten har eller får en rot. Bitterhet börjar från något. 

Förvåning kan vara en rot till bitterhet. Förvåning kan undvikas genom öppenhet. 

Uppståndna med Kristus

Dagens bibelläsning från Kolosserbrevet handlar om hur vi uppstått med Kristus.

Bakom ligger synden. Den är försonad på Golgata mittersta kors. Den som uppstått till rättfärdighet har ingen dragning tillbaka till synden.

Den nya människan är uppstånden. Den gamla korsfäst. Så är striden nu mellan dessa.

Den gamla måste förbli vid korset. Den nya lever uppståndelseliv. En härlig text som vittnar om Kristi seger även i oss syndiga människor.

Köttet förädlas inte. En ny människa uppstår..

" Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ni har ju dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud. 

När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då ska också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.

Döda därför era jordiska begär: sexuell omoral, orenhet, lusta, ont begär, och girigheten som är avgudadyrkan. Allt sådant gör att Guds vrede drabbar olydnadens barn. Bland dem vandrade också ni en gång, när ni levde i dessa synder"

Syndens lovlighet

Synden har blivit lovlig. Så kan vi säga och se på de andra. Men vår egenrättfärdighet ser vi inte. Den största synden missar vi lätt. 

Synden är farlig för dess lön är döden. Vi kan aldrig ta lätt på synden för den är både dödlig och smittosam. 

Därför predikas både lag och evangelium i Guds församling. Synden måste bli syndig säger vi ibland.

I Romarbrevet 7:13 läser vi: "Har då det som är gott blivit min död? Verkligen inte! Det var synden, för att den skulle avslöjas som synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle avslöjas som synnerligen syndig."

I Romarbrevet 7 läser vi att lagen avslöjar synden: " Vad ska vi då säga? Att lagen är synd? Verkligen inte! Men det var först genom lagen som jag lärde känna synden.

 Jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär.

Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Utan lag är synden död. 

En gång levde jag utan lag, men när budordet kom fick synden liv och jag dog.

 Det visade sig att budordet som skulle föra till liv ledde till död. 

Synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott."

Som kristna lever vi med synd och nåd. Synden kommer alltid att härska i vår köttsliga människa. Vi syndar då vi är syndare.

Vårt hopp är då den nya människan som kommer från himlen från Gud. Den nya människans mat är evangelium. Den får sin näring därifrån. 

Den nya människan är på väg till himmelen. Himlen är dess hemland. Därför får vi idag tacka Gud för att Jesus kallar och bär oss hem till himlen.

Jesus får och vill vi hålla fast vid. Med rövaren får vi be: "Tänk på mig Herre!"

Tack Herre för platsen du berett åt oss i paradiset..

En levande syndakännedom

"Den som tror att han är eller gjort något som Gud kan godta, han kan inte bli frälst"

Med de orden avslutar Öyvind Andersen andakten för den 10. april.

Man måste läsa några gånger för att förstå. Det är Jesus som är Guds frälsning. Jesus frälser sitt folk från deras synder.

Vår frälsning har vi alltid allenast i Jesus. Vi bereder oss för att möta Gud genom att tro och förtrösta på Jesus.

Vi tror våra synder förlåtna i Jesu namn och blod. Ibland hör vi i förkunnelsen att det är viktigt med en levande syndakännedom. Sällan hör vi ändå att inget som jag gör är dugligt inför Gud. Med andra ord att allt är av synden besmittat och det räcker aldrig.

Kampen mot synden är en del av det kristna livet. Men vi lyckas aldrig genom att ha en levande syndakännedom om vi tror att vi ändå gjort något som Gud kan godta.

Vi har svårt att förstå hur totalt syndafallet är. Vi bär nämligen alltid med oss något av egenrättfärdighet. 

Men vi får sjunga: "Mina synder nu Gud har förlåtit. Hela skulden med blod betalt. Tack och lov, tack och lov Herre Jesus. Tack och lov, tack och lov min Gud!"

Evangeliet handlar om Jesus

"Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, som han har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna. 

Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre. 

Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull.

Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus. 

Jag hälsar er alla Guds älskade som bor i Rom, hans kallade och heliga. Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus."

Med de orden inleds Romarbrevet. Vi är kallade att tillhöra Jesus Kristus. Evangeliet är Guds makt och kraft genom vilket han frälser människor.

Redan på apostlarnas tid framträdde människor som ville förvränga Kristi evangelium. Och aposteln måste skriva med stor text att de var under förbannelse.

Evangeliet är Guds och det handlar om Jesus. Vad Gud i Kristus gjort och gör. Det är vi kallade att tro på. 

Lydnadens väg - trons lydnad

I andaktsläsningen idag talas det om trons lydnad. Här möter vi ett begrepp som ofta misstolkas.

Trons lydnad är att vi helt och fullt sätter vårt hopp till Jesus. Vi förtröstar på Honom och hans fullkomliga verk. Vi förtröstar endast på Kristi rättfärdighet och tillägnar oss den genom tron.

Trons lydnad är inte det att vi sätter lagens krav på kristna. När vi börjar tro på Jesus blir vi delaktiga av Jesu lydnad och hans rättfärdighet. Den bär vi sedan med oss på trons väg.

Genom tron på Jesus blir vi delaktiga av Hans rättfärdighet och vill inte sätta något till det. Inte heller vill vi ta bort nåt från evangeliet.

Tro väcks endast genom evangelium, genom Jesu ord, genom Jesu eget vittnesbörd om sig själv och sitt verk..

Tänkvärda ord som vi får återkomma till..

Frälsning för var och en som tror

"Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. 

Allt som är i världen – köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda – det kommer inte från Fadern utan från världen. 

Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja består för evigt.

Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här.

De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. Hade de hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men det skulle visa sig att alla inte hör till oss. (Ur Johannes andra brev)

Om någon älskar världen (den gudsfrånvända) finns inte Faderns kärlek i honom. Faderns kärlek visar sig i det att Jesus ger sitt liv för världen.

Köttet som är besmittat av syndafallet älskar världen. Den gudsfrånvända världen inger inte mycket hopp idag. Trump som vill vara störst i världen är en antikristlig person.

Vi lever i den sista tiden i världens sönderfall. Gud upprätthåller ändå den här världen så länge han ser det vara för gott.

Världen och dess begär förgår. I den nya skapelsen finns de världsliga begären inte mera. 

I sitt sista tal på Oleberget vittnar Jesus om hur världen skall skakas. Idag ser vi mågot av dessa skakningar:

"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. 

Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. 

Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."

Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. När ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike är nära."

Dagen efter och dagen före

 

Dagen efter!

Något hände senaste natt. Gud allena vet vad som hände. Världens självutnämnda ledare hade proklamerat att en hel civilisation kommer att dö i natt, när det av världsledaren för Iran utsatta ultimatumet eller tidsfristen löper ut.

 Världen höll andan och en ny morgon grydde.

 I skriften finner vi en profetia om Babylons fall som en gång kommer att uppfyllas. Johannes skriver:

”Sedan såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av strålglansen från honom. Och han ropade med stark röst och sade: "Fallet, fallet är det stora Babylon! Det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla orena andar och ett näste för alla orena och avskyvärda fåglar. Ty av hennes otukts vredesvin har alla folk druckit, och jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom hennes omåttliga lyx."

Och jag hörde en annan röst från himlen säga: "Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor. Ty hennes synder har nått upp till himlen, och Gud har kommit ihåg hennes brott. 

 Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort. Blanda dubbelt åt henne i den bägare som hon har blandat. Ge henne lika mycket plåga och sorg som hon har skaffat sig ära och lyx. Hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som drottning, jag är inte änka och skall aldrig behöva känna någon sorg. 

 Därför skall hennes plågor komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty mäktig är Herren Gud, han som har dömt henne.

 Jordens kungar, som har bedrivit otukt med henne och levt i lyx, skall gråta och sörja över henne, när de ser röken från den eld som bränner upp henne. Skrämda av hennes plåga står de på avstånd och säger: Ve, ve, du stora stad, Babylon, du mäktiga stad! På en enda timme kom domen över dig. 

 Jordens köpmän gråter och sörjer över henne, eftersom ingen längre köper deras fartygslaster med guld och silver, ädelstenar och pärlor, fint linnetyg och purpur, siden och scharlakan, allt slags tujaträ och alla slags föremål av elfenben och av mycket dyrbart trä, brons, järn och marmor, vidare kanel och dyrbar salva, rökelse och myrra och välluktande harts, vin och olja, fint mjöl och säd, nötkreatur och får, hästar och vagnar, slavar och livegna. 

 Den frukt du längtade efter har gått dig ur händerna. All lyx och glans har du förlorat, och man skall aldrig mer finna den.

Köpmännen som drivit handel med sådana varor och blivit rika genom henne, skall stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga: 

 Ve, ve, du stora stad, som var klädd i fint linne, purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. På en enda timme har denna stora rikedom ödelagts.

 Alla kaptener och alla kustfarare, sjömän och alla som arbetar till sjöss, alla stod de på avstånd och ropade, när de såg röken från den eld som brände upp henne: Vilken stad är som den stora staden? 

 Och de strödde jord på huvudet och grät och klagade högljutt: Ve, ve, över den stora staden, där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom. På en enda timme har den blivit ödelagd.”

 Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt."

 Och en väldig ängel tog upp en sten, stor som en kvarnsten, och slungade den i havet och sade: "Så skall Babylon, den stora staden, med våldsam kraft störtas ner, och man skall aldrig mer finna den. 

Aldrig mer skall ljudet av harpospelare och sångare, av flöjtblåsare och basunblåsare höras i dig, och ingen hantverkare av något slag skall längre finnas därinne. Aldrig mer skall ljudet från en kvarnsten höras i dig, och ingen lampas sken skall längre lysa i dig.

Och ljudet från brud och brudgum skall aldrig mer höras i dig. Dina köpmän var jordens stormän, ty genom din svartkonst blev alla folk vilseledda. I den staden fanns blod av profeter och heliga och av alla som hade blivit slaktade på jorden."

Vi har ett profetiskt ord som vi i dessa dagar har kunnat ana något av. Johannes lyfter fram det, profetian om den gudsfrånvända världens eller Babylons fall som ett glädjebudskap. ”Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt."

En gång stod den rättfärdige Abraham inför Herren i bön. Då gällde bönen hans brorson Lot och staden Sodom, där Lot bodde. Abraham slutade sin bön vid antalet 10. Och han fick Guds svar. ”För dessa tios skull ska jag inte förgöra den (Sodom)”

Vi har en förunderlig Gud. Stor är hans nåd. Må Gud ge oss nåden att använda den tid av nåd han ger oss rätt. Såsom apostlarna och profeterna gjorde. I försoningens tjänst.

Den tid som Gud ger är av nåd och innehåller all den nåd han ger oss i Kristus Jesus.. Det får vi tacka Honom för.

Och tänk nåden i Kristus Jesus står kvar ännu då staden Babylon, med allt vad den staden innefattar går under.

Idag är det dagen efter. En gång är det dagen före..

Den gudsfrånvända världen är rutten. 

Luther om kampen mot synden

I en kortandakt för den 7.4 skriver Martin Luther. Jag citerar:

"Jesus har grundat ett rike på jorden. Det har fått namnet ”ett evigt nåderike”. 

Fastän synden hos en kristen fortfarande lever kvar i kött och blod och är så djupt rotad att den inte helt kan rensas bort i detta livet, så kommer den likafullt glömmas, förlåtas och inte göra oss någon skada – allt på grund av nåden från detta eviga nåderike. 

Förutsättningen är dock att vi stannar kvar i tron på Jesus och varje dag kämpar emot de lustar som är kvar i oss, tills dessa slutligen slocknar helt när vi dör. 

Då ska vi som helt nya och rena människor uppstå till ett evigt liv. Även om en kristen som står under nåden skulle komma bort från sin tro och syndaånger, och alltså gå miste om förlåtelsen, så står dock detta nådens rike kvar – det kan inte förstöras. 

Så länge den bortkomne vänder sig till detta rike med syndaånger och omvändelse, så är han alltid välkommen tillbaka.

Akta dig bara för att inte på ett felaktigt sätt förlita dig på detta och bli sömnig. Vill du, när du syndat, gå din väg och tänka: ”Det är inte farligt!” och fortsätta att leva fritt i synden, så är detta att synda på Guds nåd och att fresta Gud. 

Har du däremot för avsikt att komma loss från synden, så är du på rätt väg, och du är förlåten." (Citat slut)

Luther lyfter fram vikten av att vi stannar kvar i tron på Jesus. Att vi förblir i nåderiket. 

När vi tror och förtröstar på Jesus får vi leva i nåderiket. Fastän synden bor och verkar i oss håller tron på Jesus oss kvar i nåderiket.

Vi hamnar inte in i och under lagens rike, förrän vi förlorar tron på Jesus. Synden kan inte fördömma oss så länge vi lever i Nådens rike där vår korsfäste och uppståndne Frälsare Jesus är Herre och kung.

Och Jesus kallar ständigt dem tillbaka som lämnat Honom och hamnat in i lagens rike under Guds vrede. När människan där får höra den gode Herdens kallande röst skall hon skynda till Jesus.

Gud är god!

Bikttvång eller syndernas förlåtelse genom tron på Jesus

Rubriken är kanske något märklig men ändå relevant. Kanske också utmanande.

Luther stred mot det katolska bikttvånget, men värdesatte bikten.

Bikt är det att en människa får tala ut om sina svårigheter och bekänna sina synder inför en kristen broder eller syster. Hon får personligen höra evangeliets budskap att synden är försonad. Jesus har försonat synden inför Gud.

Människan får höra att hennes synder är förlåtna. I Jesu namn och blod.

Människan befrias från sin börda. Det livgivande evangeliet ger glädje och nytt mod.

Vad var då felet med det katolska bikttvånget, som idag framträder i andra kretsar?

Människan förleds till att tro att hon måste bekänna sina synder för att förtjäna Guds förlåtelse. Då är nåden inte av nåd och människan faller slutligen ur nåden.

I biblisk kristen tro är bikt en möjlighet. När vi känner vår synd och vill ha stöd i kampen är den personliga bikten en möjlighet som Gud i sin nåd gett oss.

Men ett obibliskt bikttvång förvanskar bikten. Människan förleds till att tro att kraften till kamp mot synden och mot allt som förstör i en människas liv ligger i det att människan ödmjukar sig till att bekänna sina synder. Och som en följd av denna trons lydnad får hon äga syndernas förlåtelse och bevaras i tron. Människan förtjänar då åtminstone delvis sin salighet.

När bikten "hanteras" ovarsamt och ovist trälbinds Guds folk. Människor som är frälsta genom evangeliet, som är en Guds kraft till frälsning läggs under ett nytt ok.

Kristendomen blir lagisk och kravfull. Lag och evangelium blandas samman och följderna blir förvirring och missmod. Det är ledsamt och sorggligt.

Jesus har försonat synden och friköpt människan från syndens och lagens förbannelse..

Kanske man kan säga att bikt under tvång är köttets gärning, medan möjligheten till bikt är något som vi kristna får glädjas över och tacka Gud för.

En Andens frukt eller som vi sjunger i sången: "Kom nu, broder och syster, förlåt mig! Jag har varit så kärlekslös, jag ofta har klandrat uppå dig och sett dina brister och fel. O måtte vi aldrig förglömma det budet som Herren bjöd ej mera varandra här döma och ej släcka kärlekens glöd!"

Han stillar strider

"En ström går fram med flöden

som ger glädje åt Guds stad,

den Högstes heliga boning.

Gud bor där inne,

den vacklar inte.

Gud hjälper den

när morgonen gryr.

Folken larmar, riken vacklar,

han höjer sin röst –

då smälter jorden.

Herren Sebaot är med oss,

Jakobs Gud är vår borg. Sela.

Kom och se Herrens verk,

häpnadsväckande saker

gör han på jorden.

Han stillar strider över hela jorden,

han bryter bågen

och bräcker spjutet,

bränner upp vagnarna i eld.

"Bli stilla och besinna

att jag är Gud,

upphöjd bland folken,

upphöjd på jorden."

Psaltarpsalmen 46 avslutas med orden: "Herren Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela."

Visst är det mäktigt att få tro på en Gud som stillar strider. Igår i bönehuset fick vi tala om striden mellan köttet och Anden.

Den striden är ändå livslång och nödvändig. Där Herren Jesus får vara Herre så strider Anden mot köttet och då segrar Jesus i en människas liv. 

Jesu seger ger mod och livet har vi i Jesu blod. 

Under Andens ledning

"Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så gör ni inte vad köttet begär. 

Köttet söker det som är emot Anden, och Anden söker det som är emot köttet. De två strider mot varandra så att ni inte kan göra det ni vill. 

Men om ni leds av Anden står ni inte under lagen. 

Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier, avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror, illvilja, fylleri, vilda fester och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så ska inte ärva Guds rike.

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot." (Galaterbrevet 5)

Utgående från Mosebokens berättelse om Isak och Ismael öppnar aposteln Paulus upp vad lagiskhet handlar om. Egentligen drivs man av köttet. Av den gamla människan och kan och vill inte fatta och ta till sig vad Kristus gjort och gör.

Självbehärskningen fattas. Splittringar föds. Och lagisk "kristendom" är ytterst en irrlära som splittrar och söndrar församlingen.

Paulus lyfter fram hur den som leds av Anden inte står under lagen. 

Pröva andarna är bibelns budskap. Medan uppståndelseglädjen mera eller mindre fattas när människan hamnat under lagen är Andens frukter bland annat mildhet, glädje och frid.

Det himmelska Jerusalem är fritt!

"Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 

Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn.

Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder."

(Galaterbrevet 4:24-26)

I kvällens bibelstudium i bönehuset möter vi budskapet om hur slavinnan och hennes son skall drivas ut.

Budskapet förstår vi först i nya testamentets ljus och Paulus undervisning i Galaterbrevet 4.

Något fruktansvärt hade hänt i församlingen i Galatien. Man hade vänt sig bort från Guds evangelium som är en Guds kraft till frälsning och tillbaka till slaveri under lagen.

Och aposteln är upprörd och skriver med tjock penna: 

" Jag är förvånad att ni så fort överger honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. 

Det är bara några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. 

Men även om vi själva eller en ängel från himlen skulle ge er ett annat evangelium än det vi har predikat, så ska han vara under förbannelse. 

Det vi redan har sagt säger jag nu igen: om någon ger er ett annat evangelium än det ni har tagit emot, så ska han vara under förbannelse.

Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare."

 

Likt Maria

"Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta." (Lukas 2:19)

Syndernas förlåtelse

I folkbibeln 98 och 2015 finner vi 8 gånger begreppet "syndernas förlåtelse" (direkt citerat med den ordalydelsen)

1. I Matteus 26: 26-28: när Jesus instiftade nattvarden:

"Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp." Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: "Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse."

2.  I Markus 1: 4-5: "Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan."

3. I Lukas 3: 3-5: "Han gick ut i hela området runt Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord:

En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Varje dal ska fyllas, alla berg och höjder sänkas. Det krokiga ska rätas, ojämna vägar ska jämnas.

Och alla människor ska se Guds frälsning."

4. I Lukas 24: 44-49: (Jesu egna ord till apostlarna)

"Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna." 

Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 

Ni är vittnen om detta. Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden."

5. I apg 29-32: "Då svarade Petrus och apostlarna: "Man måste lyda Gud mer än människor. 

Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud upphöjt till sin högra sida som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. 

Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom."

6. I apg 10: 42-46: "Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har utvalt till domare över levande och döda.  Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn."

Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde ordet. De troende judarna som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna, eftersom de hörde hur de talade i tungor och prisade Gud."

7.  Apg 13 37-41: "När David på sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen. 

Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen.

Därför ska ni veta, bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 

Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag. 

Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er: Se, ni föraktare, häpna och gå under: jag gör en gärning i era dagar, en gärning ni aldrig kommer att tro när den berättas för er."

8. Apg 26: 17-20:

"Och jag ska rädda dig från ditt eget folk och från hedningarna. Jag sänder dig till dem för att öppna deras ögon, för att vända dem från mörker till ljus och från Satans makt till Gud, så att de får syndernas förlåtelse och en plats bland dem som helgats genom tron på mig.

Därför, kung Agrippa, har jag inte varit olydig mot den himmelska synen. Jag har predikat, först i Damaskus och sedan i Jerusalem och hela Judeen och även ute bland hedningarna, att de ska ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen."

Syndernas förlåtelse predikas ännu i Guds församling på Jesu Kristi befallning. (Påskdagens mässa)

Luther om omvändelse och syndernas förlåtelse

( Från 14.12.2024) 

"Omvändelse är för det första när en människa vet och av hjärtat erkänner att hon kom till och är född i synd och därför av naturen är föremål för Guds vrede, värd att dömas till evig undergång."

- Orden ovan är Martin Luthers. Vi kan fråga oss om vi av hjärtat erkänner vårt tillstånd. 

Luther fortsätter: "För det andra är omvändelse när människohjärtat vet och erkänner att alla hennes egna prestationer här på jorden inte har något värde inför Gud, utan snarare försämrar saken." (citat slut)

- Det är ett kraftigt budskap. Varför försämrar våra egna prestationer saken?

Luther förklarar: "Detta eftersom hon med sina egna prestationer försöker uträtta det som inte krävs av någon annan än Jesus Kristus – den ende försonaren mellan Gud och människor." (citat slut)

- Problemet är alltså att vi tror att vi kan förtjäna Guds nåd. Det kan vi inte. Men det kunde Jesus. Och Jesus förtänade Guds nåd. Och genom tron är vi delaktiga av hans förtjänst. Genom tron, genom att vi förtröstar på Jesus blir vi delaktiga av Guds nåd.

Jag citerar åter Luther: "Genom Jesus har vi syndernas förlåtelse. 

Du kommer aldrig hitta någon annan väg till att bli fri från synden, inte ens om du skulle dö martyrdöden. 

Det heter nämligen syndernas förlåtelse, inte betalning. 

Det är en gåva och inte någon lön. 

Och det Gud ger dig av sin bara nåd för Jesus skull, det kan du, olyckliga fattiglapp, inte betala eller förtjäna.

Jag gör alltså en rätt omvändelse när jag börjar tro på Guds ord. Det överbevisar mig om att jag inför Gud är en förtappad syndare. 

Men en rätt omvändelse är också att av hjärtat bli förskräckt över att jag inte lyssnat på min Gud och aldrig vare sig rätt betraktat, vördat eller hållit något enda av hans bud, men att trots det inte bli förtvivlad, utan söka sig till Jesus för nåd och hjälp hos honom och behålla en fast tro på att jag också ska få nåd och hjälp." (citat slut)

- Det var en intressant utläggning om vad omvändelse är. Vi inser varför Jesus predikade omvändelse. Utan omvändelse kan vi inte av hjärtat ta emot evangeliet.

Evangelisten Markus skriver: "Efter att Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!"

Omvändelse och tro hör alltså ihop. Så vittnar nämligen Guds ord. Och ordet vill vi ju tro på.

Det är verkligen nåd att få vända om till Jesus..

(Idag på annandag påsk fick jag i tacksamhet till Gud lyssna till kaplan Sjöbloms predikan. Det ledde mig till Luthers tankar om bättring och syndernas förlåtelse)

Något nytt har kommit.

 "Kristi kärlek driver oss, för vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför har alla dött. 

Och han dog för alla, för att de som lever inte längre ska leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.

Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi har känt Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte så längre.

Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 

Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord"

I första Korinterbrevet 5 beskriver Paulus hur något nytt har kommit då människan får vara i Kristus.

Tron på Kristus Jesus ger glädje. Tron ger tacksamhet för Jesus bar våra synder. Han försonade dem inför Gud.

Falska apostlar eller tjänare som kommer i sitt eget namn trälbinder Guds friköpta folk. Aposteln är mycket skarp då han fördömer dessa som skapar förvirring genom att förvränga Kristi evangelium: 

" Jag är förvånad att ni så fort överger honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. 

Det är bara några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. 

Men även om vi själva eller en ängel från himlen skulle ge er ett annat evangelium än det vi har predikat, så ska han vara under förbannelse. 

Det vi redan har sagt säger jag nu igen: om någon ger er ett annat evangelium än det ni har tagit emot, så ska han vara under förbannelse.

Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare."

Människor kan försöka trälbinda Herrens tjänare. Men en Herrens tjänare vill inte låta sig trälbindas. Varken av synden, människoläror eller falska bröder.

Laggärningarnas förbannelse

"Men de som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bok och gör därefter.

Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige ska leva av tro.

Men lagen säger inte "av tro", utan att den som följer dessa bud ska leva genom dem.

Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. 

Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.

Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden."

I Galaterbrevet 3 beskriver Paulus hur Kristus friköpt oss från lagens förbannelse.

Den rättfärdige. Den som förklarats rättfärdig inför Gud skall leva av tro.

Ett Guds barn får dagligen leva i syndernas förlåtelse. Johannes beskriver i sitt första brev hur vi får vandra i ljuset. I Guds ords ljus.

Vi har gemenskap med varandra och Guds Sons, Jesu blod renar oss från all synd.

"Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 

Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss."

Vi får dagligen bekänna vår synd inför Gud. Gud förlåter oss våra synder då vi bekänner dem inför Honom.

Vi syndar dagligen inför Gud. Och dagligen förlåter han oss våra synder. Jesus frälsar sitt folk från deras synder.

Syndernas förlåtelse förtjänar vi inte genom vår bekännelse. Förlåtelsen är en Guds gåva som vi tar emot genom tron.

Därför kan sångförfattaren så trofast skriva: "Mina synder nu Gud har förlåtit, hela skulden med blod betalt! Tack och lov, tack och lov, Herre Jesus! Tack och lov, tack och lov, min Gud!"

Friköpta från synden

 "Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för alla som tror. 

Här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. 

Honom har Gud ställt fram som en nådastol genom tron på hans blod.

Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han i sitt tålamod hade lämnat de tidigare begångna synderna ostraffade. 

I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus."

I Romarbrevet 3 beskriver Paulus hur Kristus friköpt oss från synden. 

Gud har ställt fram Jesus som en nådastol. Jesu blod renar. Paulus talar om tron på Jesu blod. 

Människan blir rättfärdig eller duglig inför Gud genom tron på Jesus.

Vi är alltså friköpta från synden genom Jesu blod. Friköpta för att leva det nya livet i Kristus Jesus.

Vår rättfärdighet bereddes på Golgata.

"Vår rättfärdighet bereddes på Golgata." Den korta meningen beskriver så väl vad som är vår kristna tro.

Vi har ingen egen rättfärdighet. Att en sådan skulle finnas är nog endast en illusion. Inte en endaste dag förmår vi leva rättfärdigt.

Men genom tron tillägnar vi oss Kristi rättfärdighet och äger då en rättfärdighet som finns på Faderns högra sida i himlen.

Tack himmelske Fader för att vi genom tron får bära den rättfärdighet som bereddes på Golgata.

"Ättlingar ska tjäna honom, kommande släkten ska få höra om Herren.

De ska träda fram och förkunna hans rättfärdighet för det folk som ska födas: att han har gjort det." (Psaltaren 22:31-32)

Himmelsk glädje

Petrus skriver att den himmelska glädjen är obeskrivlig. Antagligen fick Petrus leva hela sitt liv med det dystra minnet av tuppens ljud i natten.

Men han hade fått en himmelsk glädje. Den himmelska glädjen är evig och börjar här på jorden.

Den himmelska glädjen slår igenom där Jesus är. Så är påskmorgonens glädje himmelsk. 

Jorden med dess små glädje stunder går under. Men himlen är evig och är där Guds tron finns.

I Uppenbarelseboken 19 läser vi: "Halleluja! Herren vår Gud den Allsmäktige är nu kung.

Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran, för Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo.

Skinande rent linne har hon fått att klä sig i." Linnet är de heligas rättfärdighet.

Och ängeln sade till mig: "Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid."

Och han tillade: "Dessa Guds ord är sanna."

(Nattvard utanför den tomma graven, oktober 2022)

Kristi rättfärdighet

Jesus uppstod till vår rättfärdighet. Jesus lever. 

Jesus är vår rättfärdighet inför Gud. Den rättfärdigheten består och är ett levande hopp.

Petrus skriver: " Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far! I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som förvaras åt er i himlen.

Med Guds makt bevaras ni genom tron fram till den frälsning som är redo att uppenbaras i den sista tiden.

Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar. 

Äktheten i er tro är långt mer värd än guld, som är förgängligt men ändå prövas i eld. På samma sätt prövas er tro för att sedan bli till lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig. 

Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fast ni ännu inte ser honom tror ni på honom och jublar i obeskrivlig, himmelsk glädje när ni nu är på väg att nå målet för er tro: era själars frälsning."

(Graven är tom)

Tuppen!

 

Där på taket står den olycksbådande tuppen. Vi vet att en tupp inte är tyst. Den stiger upp med solen och gal om morgonen.

Tuppen påminde Petrus om hans fall. Så egentligen är tuppen välsignad. 

"En av översteprästens tjänare, en släkting till den vars öra Petrus hade huggit av, sade: "Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?" Petrus nekade än en gång – och strax gol en tupp."

Översteprästerna har ännu många tjänare. De sover inte heller. Och de tycker inte om att människor tillbringar tid med Jesus om än man sover, som Petrus gjorde i trädgården.

Vi minns hur Saulus gjorde. "Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse."

Översterästeprästernas tjänare har inte heller brist på pengar. De tog ju också Judas pengar och hittade användning för dem.

Lukas skriver:

"Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.

Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." Och han gick ut och grät bittert."

Tuppen gol medan Petrus ännu talade. Och vid tuppens ljud möter Petrus Jesu blick. 

Egentligen är det bra med tuppar. Så länge något skakar om oss och vår blick vänds mot Jesus finns det hopp.

När allt är fullbordat!

När allt är fullbordat - vad betyder det då för vår tro?

När vägen är öppnad..

När Gud är försonad och vi har nog..

I sången sjunger vi:

"Mildaste Jesus, min salighetsklippa, jag din förtjänst mig tillägnar som min. Dig vare lov, jag min otro fått slippa, jag står inskriven i himlen som din! Hellre förnekar du dig och din Fader, än att jag nånsin utstruken kan bli. Därför med glädje och fröjd jag nu sjunger: Snaran är sönder och fågeln är fri!"

Ja vad betyder det?

- Vi får tacka Gud och frimodigt följa Jesus..

Päätien varrella

"Så hjälp mig, Gud, att lära vad du vill säga mig, när jag ser Jesus bära sitt kors på smärtans stig. Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är."

Från Örtagården till Golgata ledde vägen. Herren själv beredde den. 

Golgata befann sig längs huvudvägen in till Jerusalem. "Päätien varrella." Alla som var på väg in till Jerusalem betraktade de tre som hängde på korsen.

De var brottslingar förstod man. Men en var judarnas konung. Plötsligt blir det mörkt. Tre timmar råder mörkret. Sedan hörs ett skrik: "Det är fullbordat!"

Matteus skriver: " Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner. Jorden skakade och klipporna rämnade, gravarna öppnades och många avlidna heliga fick liv i sina kroppar. 

Efter hans uppståndelse kom de ut ur gravarna och gick in i den heliga staden och visade sig för många. 

När officeren och de som var med honom och bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Den mannen var verkligen Guds Son!"

Glad förkunnar jag din offerdöd

"Jag hör en fjärran sång och cittrors ljud. Jag ser en syn: den stora vita skaran som kämpat ut och räddad undan faran är samlad inför dig till gästabud. Skall jag nå dit? Skall mången saknad vän jag sluta där i mina armar än?

Jag tror det. Din lekamen och ditt blod min kropp och själ till evigt liv bevarar. Du leder mig och vårdar och försvarar. Nytt hopp du tänder, ger mig kraft och mod. I all min nöd är ingen verklig nöd och glad förkunnar jag din offerdöd."

(Ur psalm 81 skriven av Ola Cleve)

Psalmen sjöng vi i kyrkan igår. Glad förkunnar jag din offerdöd. Budskapet om Jesu offerdöd är ett glädjens budskap för himlens port öppnas för människobarn.

I Uppenbarelseboken läser vi om ett glädjebudskap: "Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det evangelium han gett sina tjänare profeterna."

Vägen till frid och glädje går genom Golgata

.

Herrens Heliga Nattvard

 "Vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd." (Första Korinterbrevet 5)

I mitt sinne komer en kraftig längtan efter att få fira Herrens Heliga Måltid i kväll. Tröttheten efter många långa intensiva dagar försvinner vid tanken på Jesu sista jordiska måltid.

På morgonen betraktade jag ett foto av en skara vitskäggiga tronsvittnen. Jag läser orden en av dem skrev: 

"I hoppet vi oss gläder här, och alla bjuds att vara där som ren och värdig bröllopsgäst på härlighetens bröllopsfest."

Jag anar något av friden, renheten och den värdighet som Kristi rättfärdighet ger. 

De firar på den andra sidan som psalmförfattaren skriver: "Den stora vita skaran där lik tusen berg som snöskrud bär, med skog omkring och palmers ring, säg vilka dessa är.

Det är den stora skara som ur mycken nöd och plåga kom. Och Lammets blod dem rena gjort för himlens helgedom.

Där firar de sin kyrkogång med oupphörlig jubelsång i valv av ljus hos Herren Gud bland alla änglars sång."

På varsin sida av bordet får vi fira Herrens måltid. Gud är god och trofast..

Messias lidande

I går på morgonen lyssnade jag till bibelläsning från Psaltaren i radion. Jag anade att det var en psalm av konung David, för språket påminde om hans:

" För din skull får jag utstå hån, vanära täcker mitt ansikte. Jag har blivit en främling för mina bröder, främmande för min mors barn."

"Brinnande iver för ditt hus har förtärt mig, dina smädares smädelser föll över mig."

"Men jag är plågad och lider. Gud, låt din frälsning skydda mig!"

Överskriften för psalm 69 är Messias lidande. Ormens huvud krossas men det är en smärtorna väg..

Gud fördömde synden

"Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 

Livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. 

Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. 

I hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden." I Jesu kropp fördömde Gud synden. Gud sände sin son till världen som ett syndoffer.

Försoning - den goda fredagen

"Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 

Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder." (Första Johannesbrevet 4: 9-10)

Gud visar sin kärlek till oss genom att han dör för oss medan vi ännu är syndare. Paulus skriver i Romarbrevet:

"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen?

För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 

Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen." (5:8-11)

Genom Jesu blod har vi förklarats rättfärdiga inför Gud. 

Långfredagens texter och långfredagens budskap är djupa. På långfredag vill vi samlas i Guds hus. Vi gör det med vördnad.

Då får jag sjunga den sången jag kanske älskar mest: -Med sitt blod på långfredagen Jesus allas lösen bragt, gav sitt liv, uppfyllde lagen, krossade all mörkrets makt.

Mörkrets makt krossas av Jesus..

Mot Långfredag

Evangelietexten för långfredagen finner vi i Johannes evangelium 19:16-30.

Jesus hade blivit utlämnad åt översteprästerna för att korsfästas. Texten avslutas med orden: "När Jesus hade fått ättikvinet, sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande."

När Johannes återger Jesu lidande och död lyfter han fram att han själv var älskad av Jesus. Och han får där en ny uppgift att ta hand om Jesu mor:

"När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: "Kvinna, där är din son." Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden tog lärjungen hem henne till sig."

Slutligen kommer stunden då allt är fullbordat.

I episteltexten läser vi Paulus budskap till församlingen i Galatien: "Men jag vill aldrig någonsin berömma mig av annat än vår herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst och död för mig och jag för världen."

Genom Jesu kors var världen korsfäst och död för Paulus. 

Och han själv var död för världen..

Långfredagen i Jerusalem blir annorlunda det här året. Bilden är från 2022.

Utanför församlingen

"Nya andliga strömningar vill samlas utanför församlingen med likasinnade."

Ungefär så var budskapet i en text jag läste. Orden väckte en del tankar. Varför gör man så? Varför lämnar man Guds barns gemenskap?

I dagens bibelläsning läser jag: "Samma dag utbröt en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över Judeen och Samarien.

Några gudfruktiga män begravde Stefanus och visade djup sorg över honom.

Men Saulus försökte utplåna församlingen. Han gick in i hus efter hus och släpade ut både män och kvinnor och satte dem i fängelse."

Guds församling möter förföljelse och församlingsstrukturen förändrades när medlemmarna måste fly. Saulus ville utplåna hela den kristna församlingen.

Djävulen låg bakom angreppen men Gud skyddade och bevarade. Gud har makten även då den onde ges tillfälle att härja och förstöra.

Samtidigt märker vi att det redan under den första kristna tiden uppkom en strömningar bort från församlingen. Hebreerbrevets författare skriver: " Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast. 

Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.

 Och låt oss inte överge våra sammankomster, så som några brukar göra, utan i stället uppmuntra varandra, och det så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig."

Jesu kärlek

"Han älskar ock den som förnekar och frusen vid elden står. En Petrus då genast sig ångrar när en kärlekens blick han får."

Jag har tänkt en del på den första kärleken, eller den första tidens kärlek. Den är nog helt beroende av Jesus. 

Den rådde i Betania hos de fattiga syskonen som Jesus älskade. Det är förunderligt att läsa Johannes evangelium, hans brev och den uppenbarelse från Jesus som han fick skriva ner.

Johannes var den lärjungen som Jesus älskade. Han hade upplevt samma kärlek som syskonen i Betania. Vad det innebär att vara älskad av Jesus.

Jesu kärlek är Guds kärlek. Fadern och Sonen är ett. Och där Fadern och Sonen är. Där är också den Helige Ande.

Den stilla veckan har nu börjat. För Jesus var det en intensiv vecka. På dagen i Jerusalem och om nätterna i Betania.

Vägen från Betania och upp mot Oljeberget och Jerusalem är en uppförsbacke. Och det handlar om cirka tre kilometer.

Visst kändes den vägen också i Jesu kropp. Nog påverkades hans kropp av långa och intensiva dagar. Han var ju en människa som du och jag.

Men vi kan inte fatta till fullo vad det innebär när synden skall försonas. När Jesus utger allt han har av kärlek till dig och mig.

Till sist ropar han med hög röst: "Det är fullbordat! 

Ja det är i sanning fullbordat. Vägen till himlen, till Gud står öppen i Kristus Jesus..

(Örtagården i Getsemane)

Vägen till Fadern, ett nytt Jerusalem

"Det går en väg till Jerusalem och Golgata, och Golgata. Där Frälsaren offrar sitt liv för dem som synd och bördor drar."

En intensiv helg avslutades med möte i Lövö bönehus. Jimmy predikade om vägen till Fadern. Den vägen är Jesus.

Den väg som Jesus vandrade är vår väg till Fadern. 

"Genom lidande till seger! Ja, till seger vägen går, fastän tåren ofta bränner, fastän striden blir oss svår. Jesus segrade i döden, Israel vann löftets land, och de frälstas sälla skara stått en gång på stormig strand."

I Esse sjöng vi om hur Han gav sin Ande som skapade allt. "Blodigt var korset där seger han vann." Sången förde mig till ett sjukhusrum en midsommarafton. Vi sjöng den sången där. Tårarna fick rinna..

Bönehuset blev ett Betania några dagar före påsk. Jesus fick vara med. Det blev en förunderlig helg. Jesus har verkligen givit sitt liv för världen och för mig.

Han älskar mig fick jag höra. 

Någon berättade också om farfar. Han vandrade också på Jesusvägen. Vägen som går till ett nytt Jerusalem..

Jesus utgav sig själv!

Jesus utgav sig själv hör vi i episteltexten idag. Jesus är jämlik med Gud men tar en tjänares gestalt.

I  Jesu namn skall alla knän böjas.

"i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära."

Evigt liv i Kristus Jesus

"Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre." (Rom 6:23)

Idag gläds jag över att få fira Gudstjänst i Esse. När vi samlas inför Guds ord bjuder vi in Jesus.

Då kommer han och han betjänar oss. Han kommer med liv och glädje.

Han tar på sig det straff som våra synder kräver. Han dör i vårt ställe.

I dagens tidning läser jag med förundran hur en journalist lyfter fram evangeliets budskap om Jesu offerdöd, människornas synd och ondska och vägen till frälsning.

Päivi Räsänen hade vittnat om det i Skutnäs. Om än artikeln är mycket kritisk gläds jag över att det lyfts fram att det finns en väg till frälsning.

Nu minns jag inte om det i ÖT kommer fram att Jesus, tron på honom är vägen till frälsning.

I mina tankar kommer en central bibelvers:  "Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder."

Gud är god! 

I Kraft av Jesus

"Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn." (Apg 10:43)

Syndernas förlåtelse är något som ges och förkunnas i Jesu namn hör vi i dagens andaktsläsning.

Här finner vi grunden i kristet församlingsliv. Om vi byter ut grunden till mänsklig empati eller något annat rasar byggnaden.

Mänsklig bibeltolkning med pride- eller toleransglasögon är ingen grund för evangelium. Inte heller våra bästa strävanden och tro på vår egen renlärighet.

Nej! Vägen går genom Jesus. Han är vägen den enda som går...

Den uppståndelse uppenbarar sig.

Johannes beskriver sitt möte med den uppståndne Jesus innan han steg upp till himlen:

"På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. 

Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er!" När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 

Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Ta emot den helige Ande! 

Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

Jesus visar sin sönderstungna sida och sina genomborrade händer för de sina. Det påminner oss om hur hans jordiska kropp blev ett evigt syndoffer på Golgata kors.

På så vis har Jesus en litet annorlunda uppståndelsekropp än den som vi en gång skall få bära, blott vi inte övergiver Honom och böjer knä inför Antikrist och den falska kristendom som skall ta över världen i den yttersta tiden.

En kort liten tid får vi ännu dela lidandet, riket och uthålligheten med våra bröder och systrar i den lidande och kämpande församlingen.

Förövrigt lämnade en mening bort i min förra skrivelse - kärleken till bröderna:

" Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

Detta är det budskap som ni har hört från början: att vi ska älska varandra. Vi ska inte vara som Kain, som var av den onde och mördade sin bror. Och varför mördade han honom? För att Kains gärningar var onda men hans brors rättfärdiga.

Bröder, var inte förvånade om världen hatar er. 

Vi vet att vi har gått över från döden till livet, eftersom vi älskar bröderna. Den som inte älskar är kvar i döden. 

Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig. 

Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken.."