Tronen av kristall

"Han kommer från eviga fröjder, han lämnar sin tron av kristall, sin ära i ljusets palatser och lägges på strå i ett stall" (Psalm 9)

Vem är det nyfödda barnet vars födelsedag vi bereder oss att fira? När Gud genom sin Ande uppenbarar det för oss förändras nog vårt tankesätt för en stund.

Den här världen med dess påtvingade måsten blir billig. Vi fylls av längtan efter något annat. Något som håller då paketen är öppnade, konfekten uppäten och plåmboken tom.

I sin stora nåd kan Gud ge oss stunder då himmel och jord möts. Då det jordiska bleknar och det himmelska målas klart för våra ögon. Då kompassen omställs och stegen får en ny riktning.

Jag vet inte om vi får den möjligheten att i evigheten se tillbaka på hur vi tillbringade de sista dagarna här på jorden. I en värld där skenet målas som sanning och sanningen sopas under mattan.

Fick konungen regera i mitt liv? Han har makt att regera!

Insåg vi de sista dagarna i mammons rike att den lycka som världen målar upp endast var ett sken?

Lyssnade vi till änglasången? Hörde vi budskapet om frid på jorden, budskapet om vad konungen tog med sig? - En himmelsk frid.

Att synden är försonad. Att syndaren är en benådad syndare. Att människan får ha frid med Gud.

Att vi får sätta tro till änglarnas budskap. Till det som står skrivet i boken. Till Guds ord.

Att vi för Jesu skull snart står där vid tronen av kristall. Att vi känner honom genom hålen av spikarna, av såren han fick för vår skull.

Att blodet fick rena. Att synden blev försonad. Att livet fick en ny gestalt.

Att snart står vi på den nya jorden under en ny himmel framför Jesu utsträckta händer.

Jag vet inte om vi där får, kan eller vill se tillbaka. Men jag vet att vi för Jesu skull snart står inför tronen av kristall.

Han lämnar den än en gång.

Varför? - För att hämta sin väntande brud.

Snart firas Lammets bröllop. En fest så underbar, helig och ljus.

En fest inför en tron av kristall.

Där allting är skinande rent och nytt, renat genom Jesu blod.

Då börjar sången. Mäktigt stiger den upp mot skyn. I en evighet klingar den ny och klar:

"Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud. Var glad, var glad och hylla din konung och Gud."