När jag igår under julbönen noterade med vilken glädje Maria, änglarna, herdarna och kören sjöng julens sånger gick tankarna uppåt till den eviga glädjen.
Här nere får vi en försmak av den himmelska glädjen, men i himlen är allting evigt.
Jag tänkte på synden och dess väsen. Människans synd som liksom ett töcken vilar över den här jorden. När den en gång för evigt är borta - nog måste det vara annorlunda.
Jesus frälser sitt folk från deras synder. I himlen finns inte synden. Den kommer aldrig dit in. Då synden är borta finns det ingen sjukdom, inga tårar, inget förgängligt. Ingen är ensam i himlen..
Nog måste glädjen vara ofattbart stor hemma hos Jesus. Tack gode Gud för att vi här nere får en försmak av din eviga glädje..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar