"Då kom Herrens ord till honom. Han sade till honom: "Vad gör du här, Elia?" Han svarade: "Jag har verkligen nitälskat för Herren, härskarornas Gud. Ty Israels barn har övergivit ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd.
Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv. Herren sade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren." Och se, Herren gick fram där, och en stor stark storm, som ryckte loss berg och bröt sönder klippor, gick före Herren.
Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men Herren var inte i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning."
I första konungaboken 19 läser vi om Guds möte med Elia.
"Så snart Elia hörde detta, gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan.
Och se, då kom en röst till honom som sade: "Vad gör du här, Elia?" Han svarade: "Jag har verkligen nitälskat för Herren, härskarornas Gud. Ty Israels barn har övergivit ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv."
Herren sade till honom: "Gå tillbaka igen och tag vägen till Damaskus öken och gå in och smörj Hasael till kung över Aram. Jehu, Nimsis son, skall du smörja till kung över Israel. Elisa, Safats son, från Abel-Mehola skall du smörja till profet i ditt ställe."
Elia var uppgiven, trött och besviken. Men Gud kommer till honom. Elia hör ljudet av en svag susning.
Nu är han mottaglig för Guds röst, för Andens stilla maning.
Det är nåd att få höra Guds röst..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar