Templet i himlen

Bibeln och dess sista bok nämner ett tempel i himlen. I Hebreerbrevet läser vi om tabernaklet i himlen. 

"Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning."

"Ty Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull."

Johannes fick se att templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades. Då började en märklig tid då ingen kunde komma in i templet i himlen.

Guds vrede drabbar då världen och de människor som inte genom tron är delaktiga av Jesu fullkomliga offer. 

Guds vrede ger ingen frälsning. Människorna hädar Gud och vägrar omvända sig från sina gärningar. Man vägrar ge Gud äran.

Vi brukar tala om att människan faller bort från tron, men egentligen handlar det snarare om att upphöja sig över Kristus och nåden i honom. 

Synd betyder ju också att man ställer sig över sina medmänniskor och över Kristus, man kommer bort från honom.

Varför upphöjer sig människor över Guds nåd fastän de till det yttre bär det kristna namnet?

Är det frågan om vredens skålar då ingen nåd till omvändelse mera ges? Har dagen då Guds röst hörts föraktats och Gud har utlämnat människan till sina egna bedrägliga tankar.

Uppenbarelsebokens 16 kapitel är ett allvarligt kapitel.