"Jesu vittnesbörd är profetians ande." I templet i Jerusalem bodde en profetissa som hette Hanna. Hon var redan 84 år när hon fick sitt livs största uppgift - att vittna om Jesus.
Och det var för Jesu egna föräldrar, för Maria och Josef som hon fick vittna om Jesusbarnet som profetiornas uppfyllelse.
Lukas har lindat in budskapet i berättelsen så att vi inte alltid riktigt inser vad det handlar om. "Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla som väntade på Jerusalems frälsning."
Hanna prisade Gud och hon talade om Jesus. Hon talade om Jesus för de som väntade på Jerusalems frälsning. Där fanns en skara som hade väntat på en frälsare och nu hade han kommit till sitt tempel.
Det viktigaste i berättelsen om Hanna är att den Helige Ande hade uppenbarat för henne att Jesus var den utlovade Messias.
Tänk att du och jag får vittna om Jesus. Vi behöver honom själv, för han är vårt enda hopp för evigheten. Men våra vänner och arbetskamrater behöver också få höra om Jesus.
Jesus är ett levande hopp för vår bygd, ja för hela världen. Tänk att vi får äga vittnesbördet om Jesus i vårt hjärta. Vi är inte värdiga att få bära ut ett sådant stort budskap, men budskapet är värdigt. Det ger liv och hopp där det går fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar