En kamp under ordets ledning

Aposteln Paulus hade fått möta den uppstånde Kristus, som tagit honom i sin tjänst. Men hur kan aposteln så trosvisst tala om rättfärdighetens segerkrans? Paulus tro vilar på Guds ords löften! I avslutningen av det sista brevet till Timoteus ber han Timoteus ta med sig böckerna och fram för allt pergamentskrifterna som han lämnat hos Karpus i Troas.

Vem var Karpus och varför hade Paulus lämnat skrifterna i Troas? Troas var en romersk koloni vid ruinerna av det gamla Troja. Man menar att Paulus hade varit i provinsen Troas och i Makedonien i mitten av femtitalet eller cirka 10 år tidigare. I Troas hade Paulus väckt den unge mannen Eutychos till liv, han som hade somnat under Pauli predikan.

Paulus skriver i andra Korinterbrevet om hur Herren hade öppnat en dörr för honom, då han kom till Troas för att predika Kristi evangelium. Paulus vittnar om hur han även där i Kristus hade predikat med ett rent sinne inför Gud, det som kom från Gud. Men Paulus hade dragit vidare till Makedonien för att finna Titus. Några andra hade fortsatt i Ordets tjänst, då Paulus drog vidare och de hade tydligen behövt Paulus skrifter.

Nu när Paulus stod inför uppbrottet längtade han efter styrkan och trösten som finns i Guds ord. Vi vet inte om Timoteus hann fram med skrifterna och om Paulus ännu öga mot öga fick rusta honom för den fortsatta kampen. Men jag är övertygad om att den tro som Gud gett Paulus vid mötet med Jesus bar ända fram.

En intressant sak märker vi också när vi läser om Paulus omvändelse. Han blev döpt på den tredje dagen. Jesus hade visat sig för Paulus. Otrons fjäll hade fallit från hans ögon. Han hade blivit döpt. Han hade blivit uppfylld av den Helige Ande.

Nog är Gud god, som i Kristus ger oss ett helt nytt liv i det inre. Här på jorden är det ofta en kamp och strid, men det nya livet får pulsera och fylla vårt liv och våra livsdagar. På Evighetens strand, då synden och döden för evigt är borta slår allting ut i full blom. På Herrens stora dag som vi likt Paulus ännu trofast väntar på och längtar till är allting fullkomligt. Den dagen delas rättfärdighetens segerkransar ut. För Kristi brud, alla friköpta från seklernas gång väntar vad intet öga har sett, det som Gud i Kristus berett.