Fräls, Herre!
De fromma är borta,
de trofasta är försvunna
bland människors barn.
De ljuger för varandra,
de talar med hala läppar
och dubbelt hjärta.
Herre, utrota alla hala läppar
och tungan som talar stora ord,
dem som säger:
"Med vår tunga har vi makt,
våra läppar är med oss.
Vem är herre över oss?"
"De svaga förtrycks
och de fattiga klagar –
nu griper jag in", säger Herren,
"jag ska ge frälsning
åt den som längtar efter det."
Herrens ord är rena ord,
silver luttrat i degel av jord,
renat sju gånger.
Du, Herre, ska bevara dem,
du ska för evigt beskydda dem
från detta släkte.
Runt omkring går gudlösa fram,
när det usla hålls högt
bland människors barn.
(Ständigt har det i världen varit en kamp mellan mörker och ljus, men Herren är trofast)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar