Sedan världens grund lades har det på jorden funnits två skaror. En skara som mognar till dom och en annan som går mot den slutliga frälsningen. Ogräs och vete växer sida vid sida fram till åtskillnadens dag.
Petrus lyfter i sitt pingsttal fram för judarna hur Jesus i enlighet med Guds bestämda plan blev utlämnad och fastspikad med hjälp av de laglösa. Petrus syftar här på romarna då han talar om de laglösa.
Men Gud har uppväckt Jesus då döden inte kunde hålla honom. Petrus hänvisar också till Davids psalm:
Jag har alltid Herren för ögonen.
Han är vid min högra sida
för att jag inte ska vackla.
Därför gläds mitt hjärta
och jublar min tunga.
Även min kropp
får vila i trygghet
att du inte lämnar min själ åt dödsriket
eller låter din Helige se förgängelsen.
Du har visat mig livets vägar,
du ska mätta mig med glädje
inför ditt ansikte."
Som Jesu vänner behöver vi inte heller se den eviga förgängelsen. Därför kan hjärtat glädjas och även tungan får jubla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar