Inför sitt uppbrott vädjar Paulus till Timoteus att denne skulle utföra en evangelists tjänst och fullgöra sin tjänst. Paulus visste nu vad som väntade. Bödelns svärd skulle avsluta hans jordiska tjänst.
Men Gud hade styrkt aposteln och han hade fått nåden att lyfta blicken och var i tron övertygad om att rättfärdighetens segerkrans väntade. Redan i samband med omvändelsen hade Gud uppenbarat för Paulus vad han skulle få lida för Jesu namns skull.
Paulus hade beräknat kostnaden men som en Kristi slav hade han gjort den tjänst han var utvald till i Kristus.
De första kristnas livsöden förstummar. De vittnar om världens och den fallna människans ondska. De vittnar om Evangeliets kraft. Det Guds ord som vi har som rättesnöre i vår troskamp, Bibelns brev och Apg. skrev de under några tiotal år under sin vandring mot uppbrottet och mötet med sin Frälsare.
Om vi någon gång får nåden att väga deras kamp mot de små försakelser som Jesu efterföljare idag får göra tar det nog bort mycket suckan och klagan.
Men visst får vi också beräkna kostnaden. Gripen av Kristi kärlek och i hoppet om rättfärdighetens segerkrans formulerar Anden ett klart ja i vårt inre. Det lönar sig att följa Jesus. Gripna av nåden kan vi inget annat.
Vi håller fast vid det som nått fram till och jagar mot målet, trons lön, rättfärdighetens segerkrans på Segerfesten på Herrens stora dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar