Guds ord

I dag blir det vanligare att "namnkristna" ifrågasätter Guds ord. Man närmar sig bibeln i fel anda, eller som man brukar säga, som f.n läser bibeln.

Luther skriver i sin psalm att "Guds ord de måste låta stå". Luther talade också om att lyfta på hatten och gå vidare då man inte förstår något. Guds ord står fast fastän människan förkastar det.

I går kom frågan om att häda den Helige Ande upp på vårt bibelstudium. Att smäda Nådens Ande, sedan man fått smaka att Herren är god.

Vad är det som sker med en människa som till först tycks ha en brinnande tro. Hon, eller han studerar teologi, blir kanske präst, eller förkunnare, medan denne samtidigt ställer sig över Guds ord. Fenomenet är på intet sätt nytt. Vi minns vad som hände med konung Saul, med Salomo, med Koras och Elis söner. Vi minns hur Isebel och Ahab förföljde Elia och Guds profeter.

Vad händer då en människa börjar växa och vilja bli stor i sig själv i Guds rike. Då hon predikar det som människan vill höra. Då människan och människor upphöjs. Den Helige Ande upphöjer inte människor. Den Helige Ande visar på Herren Jesus.

En kristen vill böja sina knän inför Herren Jesus. En Kristen vill böja sig under ordet. En kristen vill följa Jesus. En kristens väg går ofta genom lidande, men mot en evig seger. Den som älskar mig följer mina bud säger Jesus.

I dagens bibelord finns kraft och tröst. "Likt en svävande fågel skall Herren Sebaot skydda Jerusalem, skydda och hjälpa, skona och rädda"

"Men den grund som Gud har lagt står fast. Den är märkt med orden: Herren känner de som är hans"