Måndagstankar

"En dag är för Herren som tusen år och tusen år som en dag" Med den versen fick jag börja den här arbetsveckan. Redan i morse lämnade jag att fundera på bibelordet och på något vis ramade det in den här dagen, en något annorlunda arbetsdag.

Petrus, hoppets apostel riktigt inskärper orden då han säger: Men en sak får ni inte glömma mina älskade: För Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag.

Min arbetsgivare hade idag ordnat med ett mycket förtjänstfullt tillfälle då vi fick lyssna till ett mycket intressant och givande föredrag av Sveriges förra statsminister. Göran Persson är idag jord- och skogsbrukare på en gård utanför Stockholm. Dessutom äger han över tusen hektar skog i Rumänien.

Göran är en god talare. Han lyfte fram de hotbilder som han ser för landsbygdsnäringarna i Finland och Sverige. Klimatförändringarna, lönsamheten och urbaniseringen med dess utmaningar.

Bl.a som en följd av detta har man idag enorma problem med vildsvin, hjortdjur och även varg, ett stenkast utanför Stockholm. Vidare lyfte han fram intressanta saker inom världsekonomin. Han varnade också för överdriven skuldsättning. Skogsbruk är ekonomi betonade han skarpt.

All heder åt Göran för ett förtjänstfullt föredrag. Efter att jag läst Erlings bok var det intressant att se Persson. Det förstärktes kanske också av att jag träffade Erling för en dryg vecka sedan.

En mening som gjorde mig ledsen var då han sade "skog är min kyrka". Vidare skog är som en kyrka.

Visst förstår jag tanken, det är mäktigt att gå under höga furor och även se lönen av ett hårt arbete.

Men det finns ett arv som inte vissnar. Ett arv som du får av nåd, genom tro och som uppenbaras efter Babylons fall och tidens slut. 

Visst var Göran en god talare, bättre än en präst sade en kollega. Ja det stämmer också på så vis att han nog räknade med och även insåg de orosmoment som vi ser i vår värld idag. Han lyfte väl nog fram dem tydligare än mången präst.

Men ändå saknades hoppet. Själv bestyrkes jag i insikten att den här tidsåldern går mot sitt slut. Det som Uppenbarelseboken beskriver vid Babylons fall kan vara mycket nära, Gud vet.

Sedan upplivades jag, då jag tänkte på det kristna hoppet. Framtidstro och hopp mitt i en orolig värld. Vilket radikalt och tidsenligt budskap bara vi vågar och får kraft att ropa ut det.

En kyrka som finns ovan molnen, segerns kyrka där lovsången ljuder även efter Babylons fall. Tack Gud för den här dagen. Jag får fortsätta att be för Göran. Han är en vis man, rakt på sak och med ett hjärta även för medmänniskorna.

Må Gud välsigna hans verk och må Gud lyfta hans ögon även ovan furornas prakt. En dag är för Herren som tusen år och tusen år som en dag.