Vid forsens fall

Jag har förmånen att vara i Sverige bland vänner på något som kan kallas rådplägningsdagar. I bakgrunden hörs forsens brus.

På andra sidan forsen ser jag hemlandet. Det är inte många hundra meter till den andra stranden.

Vattnet forsar friskt. När vi senare idag beger oss hemåt följer vi älven och kör över på bron.

Fastän här är bra så vill vi ju hem. Där väntar andra uppgifter.

Som Guds folk befinner vi oss också i ett främmande land. Vi vill över. Där hemma väntar andra uppgifter.

Det är inte främmande då vi har Herren Jesus med oss. Då vi följer honom den gode herden har vi det gott.

Men vi vet att här är vi endast en kort liten tid. För syndens skull så känner vi också ett främlingsskap.

Herren Jesus har försonat den. Men vi ser och känner den i våra liv. Den är ändå försonad.

Tron på Jesu fullkomliga verk är bron som för oss över. Tron på Jesus Kristus den håller. Han är den stadiga bron som en gång flyttar oss över.